Bottentrålning används för att fiska räkor, torsk och strömming. Metoden är omdiskuterad eftersom den har stor påverkan på miljön. Ändå ökar trålningen framförallt på djupare vatten. Ny forskning visar att bottentrålning resulterar i grumligt bottenvatten och att miljögifter som tidigare var låsta i bottnen frigörs och återinförs i ekosystemet.
En forskargrupp har identifierat 22 miljoner gener hos Östersjöns virus, bakterier och plankton - en storskalig kartläggning som hjälper oss att förvalta havet och ökar kunskapen om klimatförändringarnas effekter på Östersjön. Resultatet publiceras idag i tidskriften PLOS ONE.
Foto: Jerker Lokrantz/Azote
I
ett unikt projekt ska beslutsfattare förses med kunskap om Östersjön genom att
förena vetenskap och kommunikation. Övergödning, överfiske och miljögifter är
viktiga frågor för Stockholms universitets Östersjöcentrums nya storsatsning Baltic Eye. Projektet
presenteras idag den 12 februari då marint verksamma forskare vid
Stockholms universitet bjudits in för pr
Ultraviolett (UV)-filter i industriella produkter klassificeras som miljöfarliga medan samma kemikalier i kosmetika inte klassificeras på samma sätt. En ny studie av forskare vid Stockholms universitet som publicerats i Science of the Total Environment visar brister i nuvarande lagstiftning för UV-filter.
Östersjön mår dåligt. Mer kunskap måste nå politiker och myndigheter men också allmänheten. Vad kan forskningskommunikation bidra med? Stockholms universitets Östersjöcentrum arrangerar ett seminarium i Almedalen med både fakta och visioner – Hav tröst!
Människan har påverkat nästan all miljö på jorden och Östersjön har drabbats särskilt hårt av giftutsläpp och övergödning de senaste decennierna. Djur som lever i starkt nedsmutsade miljöer kan antingen dö ut lokalt eller anpassa sig och överleva. En ny avhandling visar att storspigg under kort tid utvecklats genetiskt som svar på människans miljöpåverkan.
En förändrad vitaminproduktion hos Östersjöns planktonsamhällen kan få allvarliga ekologiska effekter och orsaka bristsjukdomar hos både lax och sjöfåglar. Detta visar en ny avhandling i marin ekologi vid Stockholms universitet.
Minskningen av istäcket i Arktis på sommaren är ett av de tydligaste tecknen på de pågående klimatförändringarna. I en ny studie som publicerats i Nature Climate Change, visar forskare från Stockholms universitet att varma och fuktiga vindar på våren från sydliga latituder till Arktis har stor betydelse för storleken på istäcket senare under sommaren.
På Världsvattendagen den 22 mars möter 1 200 gymnasieelever sexton forskare från Stockholms universitet för att få svar på sina frågor om vatten. Hur har koraller och tång sex? Finns det vatten i rymden? Kan vattenmolekyler dansa? Vad händer om glaciärer smälter och vad händer om vi släpper ut farliga ämnen med avloppsvattnet?
Forskare vid Tarfala forskningsstation har följt hur väderförhållandena och smältprocesserna i snön under smältsäsongen 2012 påverkade flygbränsleföroreningens sammansättning och spridning i haveriområdet efter Hercules-olyckan. Resultaten visar att höga vattenflöden i bäckar och älvar orsakade av stora nederbördsmängder och glaciärsmältning ökar sannolikheten för förorening av vattendragen.
Det internationella forskarnätverket BalticSTERN har beräknat nyttan och kostnaderna för att minska övergödningen enligt Helsingforskommissionens Aktionsplan för Östersjön. Det är första gången en sådan studie genomförts för alla nio Östersjöländer, och den visar på stora välfärdsvinster ifall Östersjön tillfrisknar.
Stockholms universitets nyinrättade Östersjöcentrum ingår strategiskt partnerskap med BalticSea2020. Stiftelsen avsätter 100 miljoner kronor till projektet Baltic Eye som ska förmedla användbar kunskap om Östersjön till beslutsfattare i samhället. En kunskapsförsörjning som är nödvändig för att förändra Östersjöns miljötillstånd.
Med modern teknik och förutsättningar för att verka inom ett stort geografiskt område förväntas ett nytt isgående forskningsfartyg bidra till en väsentlig förstärkning av Östersjöforskningen. Familjen Erling-Perssons Stiftelse har beslutat att ge Stockholms universitet ett bidrag på 30 miljoner kronor för att bygga det nya moderna fartyget.
Vår mat- och energiproduktion använder vattnet i landskapet, ändrar vattnets cirkulation och påverkar klimatet. Det visar en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature Climate Change där forskarna undersökt hur utvecklingen av jordbruk och vattenkraft ändrat vattencirkulationen över tid.
En stor mängd kol frigörs utmed den ~ 7000 kilometer långa kusten i sibiriska Arktis. Yedoma-jord omvandlas snabbt till koldioxid och tio gånger mer kol än vad som tidigare förutspåtts släpps ut till arktiska oceanen. Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.
Ett internationellt forskarteam, med forskare från Stockholms universitet, har med hjälp av geokemiska metoder rekonstruerat bottenvattentemperaturer i Norra ishavet under de senaste 50 000 åren. Resultaten visar överraskande att vattnet i den centrala arktiska bassängen på mellan 1 000 och 2 500 meters djup, under den senaste istiden var 1-2 °C varmare än idag.
Invånarna i länderna runt Östersjön är villiga att betala runt 40 miljarder kronor per år för en förbättrad havsmiljö. Det visar en ny studie från det internationella forskarnätverket BalticSTERN.
Främmande arter kan ha mycket starkt negativ påverkan på sin nya miljö. Men i en ny studie som publiceras i det senaste numret av Global Change Biology visar en grupp forskare från flera länder kring Östersjön att en främmande art även kan ha positiva effekter genom att motverka den syrebrist och bottendöd som övergödningen ofta orsakar.
Sjöfåglars fortplantning minskar drastiskt om fisktillgången sjunker under en tredjedel, enligt en ny forskningsstudie som publiceras i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Science.
Äventyraren och fotografen Oskar Kihlborg ska ro från Sverige till Finland. Den tretton dagar och 175 sjömil långa roddturen gör han för att uppmärksamma att Sverige inte har ett modernt forskningsfartyg i Östersjön. Samtidigt passar han på att göra observationer åt forskare vid Stockholms universitet.
