Ämnen: Vatten/havsmiljö

  • Film om kommande Arktisexpeditionen

    SWERUS-C3 är namnet på 2014 års forskningsexpedition till Arktis. Här kan du se en film där epeditionsledarna Örjan Gustavsson och Martin Jakobsson berättar om expeditionen och forskningen.

  • Läkemedel påverkar Östersjöns växter och djur

    Läkemedelsrester kan utgöra ett problem för både växter och djur i sjöar och hav. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet om hur läkemedel påverkar organismer från Östersjön. Läkemedel visar sig ha både en direkt effekt på flera olika arter och påverkar hur arterna samverkar vilket kan ge stora effekter i ekosystemet.

  • Bottentrålning frigör gifter

    Bottentrålning används för att fiska räkor, torsk och strömming. Metoden är omdiskuterad eftersom den har stor påverkan på miljön. Ändå ökar trålningen framförallt på djupare vatten. Ny forskning visar att bottentrålning resulterar i grumligt bottenvatten och att miljögifter som tidigare var låsta i bottnen frigörs och återinförs i ekosystemet.

  • Kartläggning av Östersjöns mikroorganismer hjälper oss förvalta havet

    En forskargrupp har identifierat 22 miljoner gener hos Östersjöns virus, bakterier och plankton - en storskalig kartläggning som hjälper oss att förvalta havet och ökar kunskapen om klimatförändringarnas effekter på Östersjön. Resultatet publiceras idag i tidskriften PLOS ONE.

  • Vetenskap och kommunikation ska sätta Östersjön på agendan

    Foto: Jerker Lokrantz/Azote
    I ett unikt projekt ska beslutsfattare förses med kunskap om Östersjön genom att förena vetenskap och kommunikation. Övergödning, överfiske och miljögifter är viktiga frågor för Stockholms universitets Östersjöcentrums nya storsatsning Baltic Eye. Projektet presenteras idag den 12 februari då marint verksamma forskare vid Stockholms universitet bjudits in för pr

  • Olika EU-lagar för UV-filter hotar vattenmiljön

    Ultraviolett (UV)-filter i industriella produkter klassificeras som miljöfarliga medan samma kemikalier i kosmetika inte klassificeras på samma sätt. En ny studie av forskare vid Stockholms universitet som publicerats i Science of the Total Environment visar brister i nuvarande lagstiftning för UV-filter.

  • Människan orsakar snabb evolution hos Östersjöfisk

    Människan har påverkat nästan all miljö på jorden och Östersjön har drabbats särskilt hårt av giftutsläpp och övergödning de senaste decennierna. Djur som lever i starkt nedsmutsade miljöer kan antingen dö ut lokalt eller anpassa sig och överleva. En ny avhandling visar att storspigg under kort tid utvecklats genetiskt som svar på människans miljöpåverkan.

  • Vitaminbrist hos plankton hotar Östersjöns djurliv

    En förändrad vitaminproduktion hos Östersjöns planktonsamhällen kan få allvarliga ekologiska effekter och orsaka bristsjukdomar hos både lax och sjöfåglar. Detta visar en ny avhandling i marin ekologi vid Stockholms universitet.

  • Fuktiga vårvindar till Arktis påverkar sommarens istäcke

    Minskningen av istäcket i Arktis på sommaren är ett av de tydligaste tecknen på de pågående klimatförändringarna. I en ny studie som publicerats i Nature Climate Change, visar forskare från Stockholms universitet att varma och fuktiga vindar på våren från sydliga latituder till Arktis har stor betydelse för storleken på istäcket senare under sommaren.

  • Från vattenmolekyler till vattenånga i rymden

    På Världsvattendagen den 22 mars möter 1 200 gymnasieelever sexton forskare från Stockholms universitet för att få svar på sina frågor om vatten. Hur har koraller och tång sex? Finns det vatten i rymden? Kan vattenmolekyler dansa? Vad händer om glaciärer smälter och vad händer om vi släpper ut farliga ämnen med avloppsvattnet?

  • Flygbränsleförorening på Kebnekaise efter Hercules-olyckan

    Forskare vid Tarfala forskningsstation har följt hur väderförhållandena och smältprocesserna i snön under smältsäsongen 2012 påverkade flygbränsleföroreningens sammansättning och spridning i haveriområdet efter Hercules-olyckan. Resultaten visar att höga vattenflöden i bäckar och älvar orsakade av stora nederbördsmängder och glaciärsmältning ökar sannolikheten för förorening av vattendragen.

  • Att rädda Östersjön - en lönsam investering

    Det internationella forskarnätverket BalticSTERN har beräknat nyttan och kostnaderna för att minska övergödningen enligt Helsingforskommissionens Aktionsplan för Östersjön. Det är första gången en sådan studie genomförts för alla nio Östersjöländer, och den visar på stora välfärdsvinster ifall Östersjön tillfrisknar.

  • 100 miljoner för ett friskare Östersjön

    Stockholms universitets nyinrättade Östersjöcentrum ingår strategiskt partnerskap med BalticSea2020. Stiftelsen avsätter 100 miljoner kronor till projektet Baltic Eye som ska förmedla användbar kunskap om Östersjön till beslutsfattare i samhället. En kunskapsförsörjning som är nödvändig för att förändra Östersjöns miljötillstånd.

  • Modernt forskningsfartyg ska stärka kunskapen om Östersjön

    Med modern teknik och förutsättningar för att verka inom ett stort geografiskt område förväntas ett nytt isgående forskningsfartyg bidra till en väsentlig förstärkning av Östersjöforskningen. Familjen Erling-Perssons Stiftelse har beslutat att ge Stockholms universitet ett bidrag på 30 miljoner kronor för att bygga det nya moderna fartyget.

  • Större koldioxidutsläpp från kollapsande permafrost utmed sibirisk-arktiska kusten än vad som tidigare förutspåtts

    En stor mängd kol frigörs utmed den ~ 7000 kilometer långa kusten i sibiriska Arktis. Yedoma-jord omvandlas snabbt till koldioxid och tio gånger mer kol än vad som tidigare förutspåtts släpps ut till arktiska oceanen. Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.

  • Norra ishavet kallare idag än under den senaste istiden

    Ett internationellt forskarteam, med forskare från Stockholms universitet, har med hjälp av geokemiska metoder rekonstruerat bottenvattentemperaturer i Norra ishavet under de senaste 50 000 åren. Resultaten visar överraskande att vattnet i den centrala arktiska bassängen på mellan 1 000 och 2 500 meters djup, under den senaste istiden var 1-2 °C varmare än idag.

  • Främmande art i Östersjön motverkar övergödningens effekter

    Främmande arter kan ha mycket starkt negativ påverkan på sin nya miljö. Men i en ny studie som publiceras i det senaste numret av Global Change Biology visar en grupp forskare från flera länder kring Östersjön att en främmande art även kan ha positiva effekter genom att motverka den syrebrist och bottendöd som övergödningen ofta orsakar.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet på Mynewsdesk

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av Mynewsdesk och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs Mynewsdesks Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Mynewsdesks Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att Mynewsdesks Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej