När temperaturen i Arktis stiger kommer permafrost att tina och frisläppa växthusgaser som ytterligare ökar uppvärmningen av planeten. Men ingen kan exakt säga hur mycket växthusgaser som kommer frisläppas eller hur snabbt det kommer ske. I tidskriften Nature samlas 41 internationella experter på området, varav fyra är forskare vid Stockholms universitet, för att ge sin uppskattning.
I ny avhandlingen undersöker och kartlägger ekonomhistorikern Sven Hellroth uppkomsten och institutionaliseringen av en statlig bevakning av läget på arbetsmarknaden och konjunkturen i allmänhet i Sverige mellan åren 1893 och 1914.
Aska från vulkanutbrott ställer inte bara till med besvär i form av inställda flyg, den hjälper även forskare att studera klimatväxlingar som skett långt tillbaka i tiden. Genom att undersöka tefra-partiklar från vulkanaska som spritts över stora landområden kan forskare spåra och datera snabba klimatväxlingar för att på så sätt bättre förutspå framtida klimatförändringar.
Forskningsresultat från Institutionen för tillämpad miljövetenskap ITM vid Stockholms universitet visar på oroväckande höga halter av perfluorerade ämnen (PFAS) i grundvatten och dricksvatten i Tullinge. Botkyrka kommun valde att tillfälligt stänga ner Tullinge vattenverk och utreda problemet.
Dyk ner i filmskapandets värld eller gör ditt eget dataspel! Under höstlovet arrangerar Centrum för gestaltning/Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet och Kista Teater Konstlov(e) med aktiviteter riktade till barn och unga i Kista och Rinkeby.
Forskare världen över letar febrilt efter universums mörka materia. Nu har forskare från Stockholms Universitet kommit ett steg närmare gåtans lösning med en ny metod.
Varför lär sig små barn ett språk så snabbt och hur hänger musik och språk ihop? Varför är rosa så laddat och hur skapas en invandrarkille? Hur förs informations- och kommunikationsteknik bäst in i lärarutbildningen? Stockholms universitet fortsätter att i samarbete med Kulturhusets verksamhet ”Rum för barn” bjuda in till öppna föreläsningar i ämnen med anknytning till barnets värld.
För att öppna upp gränserna mellan akademien och näringslivet på ett nytt sätt, startar nu ett pilotprojekt vid Stockholms universitet för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. Under ett år kommer tio deltagare från sju olika ämnen att tillsammans utforska sina möjligheter att starta forskningsföretag.
Stockholms universitet flyttar tillbaka till stan! Under rubriken ”Universitetet på Plattan” lanserar universitetet och Bibliotek Plattan i Kulturhuset nu tillsammans en serie föreläsningar med efterföljande publiksamtal. Tiina Rosenberg, välkänd genusforskare och tillträdande professor i teatervetenskap, inleder den 15 oktober.
Eventindustrin växer. Konkurrensen på uppmärksamhet ökar och många tar till alltmer spektakulära knep. Som en motreaktion ökar efterfrågan på meningsfulla upplevelser och äkthet, det som kan samlas under begreppet autenticitet. I en ny avhandling i Företagsekonomi vid Stockholms universitet undersöks Hovstallet och slås fast att det är just autenticiteten som gör dess verksamhet så värdefull.
Ny forskning visar att landskapets minne i form av en fröbank i jorden gör det möjligt för växtarter som försvunnit att återvända till vegetationen. I en artikel publicerad i tidskriften Journal of Applied Ecology presenterar forskarna Alistair Auffret och Sara Cousins vid Stockholms universitet resultatet från sina undersökningar av svenska naturbetesmarker.
Ariel Goobar, professor i experimentell astropartikelfysik är en av forskarna som ingår i den forskargrupp som leds av Saul Perlmutter, nobelpristagare i fysik 2011.
Hur påverkar långsamt växande hjärntumör minnet? Är arktisk permafrost en tickande bomb? Vad är egentligen ett bra fotografi? På Forskardagarna vid Stockholms universitet presenteras detta, och mycket mer. För trettonde året i rad anordnar Stockholms universitet Forskardagarna. För den som vill ställa frågor direkt finns även forskarpaneler och möjlighet att träffa forskare i Forskarcaféet.
Måndagen den 3 oktober är det dags för det andra panelsamtalet i serien ”2020 års skola och lärarutbildning – från problem till förebild”. Stockholms universitet samlar under hösten lärare, lärarutbildare, studenter, forskare, skolansvariga och fackliga företrädare för att vid fyra tillfällen diskutera lösningar och framtid. Denna gång är det lärarfacken och arbetsgivarna som kommer till tals.
Den kombinerade installations- och promotionshögtiden vid Stockholms universitet äger rum i Blå Hallen, Stockholms stadshus sista fredagen i september varje år. Vid detta tillfälle promoveras även universitetets heders- och jubeldoktorer. I år infaller firandet fredag den 30 september och antalet personer som uppmärksammas genom ceremonin är fler än vanligt.
I en pågående doktorsavhandling i religionshistoria studerar Per Faxneld hur kristen svartmålning av kvinnor som ”djävulens kön” har fått ny innebörd av feministiska satanister. Han är en av forskarna som medverkar vid en konferens om satanism i västerländsk kultur som Stockholms universitet är med och anordnar.
Katja Sarajeva, doktorand vid Stockholms universitet undersöker den lesbiska subkulturen i Moskva. Avhandlingens fokus ligger på subkulturens mångfacetterade heterogenitet, dess överlappande med det övriga ryska samhället, andra subkulturer, globala flöden och dess egna unika kulturella traditioner.
Den 7 september mellan kl. 13-15 dukar den Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet upp ett långbord med experiment, prova på aktiviteter och kemishower. Forskare och studenter vid universitetet visar och förklarar experimenten och det långa bordet sträcker sig från universitetets tunnelbanestation och bort över fälten på universitetsområdet.
Äventyraren och fotografen Oskar Kihlborg ska ro från Sverige till Finland. Den tretton dagar och 175 sjömil långa roddturen gör han för att uppmärksamma att Sverige inte har ett modernt forskningsfartyg i Östersjön. Samtidigt passar han på att göra observationer åt forskare vid Stockholms universitet.
Att få ägna arbetstid åt fysisk aktivitet kan leda till ökad produktivitet. Det visar en studie genomförd av forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet som publicerats i augustinumret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Occupational and Environmental Medicine.