Skolan behöver lägga större vikt vid läxornas kvalitet
Det behövs forskning om läxors kvalitet och innehåll och hur de följs upp av lärare, visar en ny avhandling i didaktik av Max Strandberg vid Stockholms universitet.
Det behövs forskning om läxors kvalitet och innehåll och hur de följs upp av lärare, visar en ny avhandling i didaktik av Max Strandberg vid Stockholms universitet.
Trots stora vetenskapliga framsteg i utformningen av pålitliga urvalsverktyg vid rekrytering finns fortfarande stort motstånd mot att använda verktygen i praktiken. En ny avhandling i psykologi studerar detta fenomen som är ett av de största gapen inom arbets- och organisationspsykologin.
Svenska forskare vid Stockholms och Uppsala universitet har en framträdande roll i det forskningsprojekt som av den brittiska tidskriften Physics World tillskrivits årets genombrott inom fysikforskningen. För första gången har man lyckats utnyttja högenergineutriner som kosmiska budbärare för att öppna ett nytt fönster mot universum.
När växtplankton blommar leder det till sedimentation av organiskt material. Det är en del av en cykel av kol, näringsämnen och föroreningar som har stor inverkan på Östersjön. Forskare vid Stockholms universitet har gjort en ny uppskattning av hur stort kol- och kväveflödet egentligen är – information som kan användas för att förbättra modeller för Östersjön och därmed bistå havsförvaltningen.
Det finns många sätt att se på julen. Vi handlar mer än vanligt. Kanske blir en del av oss också lite stressade över allt som ska fixas. Vi funderar över om det blir en vit jul eller inte. Nedan följer tips på forskare vid Stockholms universitet som du som är journalist kan kontakta i olika frågor som kan kopplas till julen.
Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel gästar Stockholms universitet i ett öppet panelsamtal om forskning och kreativitet. De berättar om sina erfarenheter, känslor och tankar kring vetenskapens framtid och vad de skulle göra, och inte göra, ifall de var unga doktorander idag. Tid: Lördag 14 december kl 10-12 Plats: Aula Magna, Stockholms universitet, Frescati.
Effekterna av ökande ålder kan skilja sig rejält mellan olika djur- och växtarter. Hos vissa arter ökar till och med sannolikheten att överleva ytterligare ett år eller att reproducera sig med stigande ålder visar en ny studie i tidskriften Nature.
Årets nobelpristagare i fysik professor Peter Higgs och professor François Englert deltar på lördag i en paneldiskussion på AlbaNova. Det är Stockholms universitet och KTH som gemensamt bjuder in till arrangemanget.
En ny forskningsstudie visar att två av fem som arbetar i äldreomsorgen under det senaste året allvarligt funderat på att lämna sitt arbete. Det fysiskt och psykiskt tunga arbetet gör att många dagligen upplever trötthet och värk samt känner sig psykiskt uttröttade. Många av de som är med i studien uttrycker att de gärna vill arbeta i äldreomsorgen men vet inte om de orkar.
Nya cancerbehandlingar kräver god förkunskap om tumören. Idag är diagnostiken ett tidskrävande arbete, och fortfarande saknas viktig kunskap om hur läkemedel bäst ska användas i cancerbehandlingen. Forskare vid Science for Life Laboratoriet i Uppsala och Stockholm har nu utvecklat en ny bättre teknik för att upptäcka mutationer i cancervävnader. Studien publiceras i tidskriften Oncotarget.
Den 4 december kommer den kongolesiske kirurgen och vinnaren av Right Livelihood Award 2013 Dennis Mukwege till Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, för en öppen dialog kring traumabehandling och -forskning. Media är även välkomna.
Inom ramen för karriärprogrammet Wallenberg Academy Fellows, får ytterligare 33 lovande unga svenska och utländska forskare långsiktig finansiering. Sex av dessa ska vara verksamma vid Stockholms universitet.
I veckans nummer av Nature Geoscience visar ryska och svenska forskare att det förekommer större utsläpp än tidigare känt av den kraftigt klimatpåverkande gasen metan från Östsibiriska havet, ett område fyra gånger så stort som Sveriges yta.
Ett internationellt forskarlag med deltagare från KTH och Stockholms universitet har mätt en av de mest kraftfulla explosioner universum kan frambringa. Observationerna ställer de mest etablerade teorierna på ända, och visar att vi fortfarande har långt kvar för att förstå universums mest extrema händelser. Resultaten presenteras i två artiklar i den vetenskapliga tidskriften Science.
Miljarder neutriner passerar varje kvadratcentimeter av jordytan på en sekund. Genom mätningar i Antarktis is har forskare nu funnit det första tecknet på neutriner med energier mer än en miljon gånger högre än hos dem från exploderande supernovor. Upptäckten, som publiceras i tidskriften Science, innebär att ett nytt fönster öppnats mot universum.
Inlandsvatten avger mycket mer koldioxid till atmosfären än man tidigare har trott. Det visar den första systematiska kartläggningen av inlandsvattnets koldioxidavgång. Den nya studien, som publiceras i tidskriften Nature, visar att inlandsvatten utgör en betydande del av jordens naturliga kolkretslopp.
Forskare från Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet får, tillsammans med kinesiska forskare i Shanghai, ett stort anslag för att studera miljögiftsproblematiken i den ekonomiskt starkaste delen av Kina, Yangtzeflodens deltaregion. Det är en region som står för cirka 20 procent av Kinas BNP.
Inte bara människor utan också djur kan ha olika personlighet. Individer av samma art skiljer sig åt i beteende, till exempel är vissa individer mer risktagande än andra. Varför djur har personlighet, och varför individer beter sig olika sinsemellan är däremot oklart. Nu visar svenska forskare att ett djurs sociala status i gruppen kan påverkar dess beteenden.
Genom att kombinera materialvetenskap och regenerativ medicin har forskare skapat en ny teknik för att förstå hur tillväxtstimulerande faktorer kan användas för att förbättra överlevnad och differentiering av transplanterade stamceller. Resultaten kan få stor betydelse inom stamcellsforskningen för integrering av transplantat och behandling av neurodegenerativa sjukdomar.
En kraftfullare typ av stjärnexplosioner har upptäckts. I en artikel som idag publiceras i Nature visar astronomerna hur observationer av dessa supersmällar utesluter tidigare idéer om vad som ligger bakom deras enorma ljusstyrkor. Kanske är det istället magnetarer – kraftigt magnetiska och snabbt roterande kompakta himlakroppar – som ligger bakom fenomenet.