Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, allmänt

  • Så skulle Sveriges befolkningsutveckling varit utan kriget i Syrien

    Utan invandringen från Syrien under de senaste åren skulle befolkningsmängden i 34 svenska kommuner minskat istället för ökat, och landets sammanlagda befolkningsökning varit 36% lägre (2016), visar en ny demografisk undersökning från Stockholms universitet.

  • Frön överför sin livsmiljö till nästa generation

    Beror växternas livsmiljö, det så kallade mikrobiomet, på arv eller miljö? Det är en fråga forskare brottats med länge. Forskning vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Microbiology, visar att ekollon själva innehåller mängder av mikroorganismer, som de sedan överför till ekplantan.

  • Kraftig påverkan på luktsinnet viktig markör för covid-19

    ​Luktförlust är det enskilt tydligaste symptomet på covid-19. Personer som skattar sitt luktsinne till 0–2 på en skala 0–10 är med stor sannolikhet drabbade av covid-19. Det visar en ny stor internationell studie.

  • Så blir det lättare att hålla nyårslöftet

    Nyår närmar sig, en högtid då många väljer att avlägga ett nyårslöfte. Något som kan vara svårt att hålla. Men forskning visar en möjlig väg att lyckas – att formulera om sitt löfte.

  • Bevarande av torvmarker – viktigt för klimatet

    Världens torvmarker kan snart passera en brytpunkt, en så kallad ”tipping point”, i den globala kolcykeln och bli kolkällor istället för kolsänkor. För att förhindra det måste torvmarker bevaras och förvaltas på ett hållbart sätt, och inte omvandlas till exempelvis jordbruksmark.

  • Äldre i Stockholm som bor med en person i arbetsför ålder har högre risk att dö i covid-19

    60 procent högre. Så mycket högre är risken för personer som är 70 år eller äldre i Stockholms län och som bor i samma hushåll som en person i arbetsför ålder att dö i covid-19, jämfört med de äldre som bor med andra äldre. Däremot är trångboddhet ingen riskfaktor i sig för äldre. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften the Lancet Healthy Longevity.

  • Kommentar om Nobels fredspris 2020

    Forskare vid Stockholms universitet finns tillgängliga för den som vill ha kommentarer om Nobels fredspris 2020.

  • Presidentvalet i USA – experter vid Stockholms universitet

    Stockholms universitet har ett antal forskare som kan kommentera presidentvalet och valresultatet i USA ur olika perspektiv. Det kan handla om sakfrågor om valsystem, ekonomi och politik liksom om medier, kampanjspråk och opinionsundersökningar.

  • Oväntade skillnader mellan råttor och möss ger nya insikter om manligt föräldraskap

    Genom att ta fasta på en oväntad artskillnad mellan råttor och möss har forskare kartlagt ett system i hjärnan som styr hur hanarna bland dessa djur beter sig när de får ungar. En central komponent är hormonet prolaktin, som tidigare visats förbereda honan för moderskap. I studien kunde man också styra hur mycket papporna intresserade sig för sina ungar genom experimentella manipulationer.

  • Sommar 2020 – experter vid Stockholms universitet

    Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från hemmasemester till gifter i solkräm.

  • Oförberedda växter extra klimatkänsliga

    ​En ny global studie visar att växters tolerans mot värme och kyla beror på vad deras förfäder utsatts för. Svenska växter som inte hunnit genomgå förberedelser för årstidsväxlingar kan vara extra känsliga för oväntade temperaturförändringar. Resultaten kan hjälpa till att förutsäga hur växter svarar på klimatförändringar och vilka växtarter som riskerar att gå förlorade i ett förändrat klimat.

  • Grupputställningen Experimentalfältet på Accelerator i höst

    Experimentalfältet var namnet på den plats där Accelerator och Stockholms universitet ligger idag. I en kommande utställning med samma namn presenteras sex samtida konstnärskap som experimenterar kring leverne, jordbruk och samhällsbyggande. När vårt samhälle ställs inför stora frågor undersöker Accelerator experimenterandets roll i samhället, och det som sker inom samtidskonsten och vetenskapen.

  • Nio nya hedersdoktorer vid Stockholms universitet 2020

    Stockholms universitet har utsett 2020 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets hedersdoktorer är Jane Gaines, Tobias Svanelid, Lars Hörngren, Ann Åberg, Yuto Kitamura, Karen Kohfeld, Fernando Martín, Joanna Rose och John Rubinstein.

  • Accelerator möjliggör mänskliga möten kring konsten

    ​I en tid av ökad isolering är Accelerator först ut med en tjänst där människor kan uppleva konst tillsammans genom att boka ett personligt möte och visning med en guide online. I vårens livesända samtalsprogram bjuds publiken in att delta när konstnärer och forskare möts för att reflektera kring konstens och vetenskapens roll i en omvälvande tid.

  • Många migranter blir kvar i den typ av bostadsområde de först bosatte sig i

    Den typ av bostadsområde eller region som flyktingar och andra migranter först bosätter sig i är också ofta det område där de stannar kvar. Det gäller både relativt fattiga områden och mindre orter, om det var där de först hamnade. Det visar en ny avhandling i kulturgeografi från Stockholms universitet som motsäger en vanlig teori om hur flyktingar och migranter flyttar.

  • Nya insikter om universums ljusstarkaste explosioner

    Svenska och japanska forskare har efter tio år hittat en förklaring till de besynnerliga emissionslinjerna hos en av de ljusaste explosioner som observerats, supernovan SN 2006gy. Samtidigt fann de en förklaring till hur supernovan uppstod.

  • Vargar kan förstå människor och apportera bollar

    För många hundar är apport en naturlig lek. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att också vargar kan tolka mänsklig kommunikation och förstå att de ska hämta en kastad boll. En förmåga som man tidigare trott uppstod hos hundar först sedan de blivit tama.

  • DNA-analys visar hur fjärilar kan byta färgprakt mot fruktsamhet

    Vissa höfjärilshonor är vita, trots att det är en nackdel under parningen. Istället är de mer fruktsamma. Det är ett exempel på trade-offs, där en art byter bort vissa positiva egenskaper för att uppnå andra fördelar. En studie från Stockholms universitet som publiceras i Nature Communications ger ny kunskap om hur denna fascinerade mekanism fungerar.

Visa mer