Myten om gäddan som lever hela sitt liv i samma vassrugge är åtminstone delvis falsk, visar ny forskning från Stockholms universitet. En doktorsavhandling i populationsgenetik påvisar nära släktskap mellan gäddor som lever i helt olika delar av Östersjön.
De kemiska fingeravtrycken hos luftburet sot som passerar Abisko på väg till europeiska Arktis avslöjar att fossil förbränning på kontinenten är den viktigaste källan på vintern, medan vegetationsbränder i Ryssland är viktigaste källan på sommaren. Det visar en ny svensk undersökning som idag publiceras i den ansedda tidskriften Nature Communications.
Jordbrukslandskap med stor variation förväntas ha en stor biologisk mångfald och många insekter som pollinerar grödor. I en artikel i tidskriften Proceedings of the Royal Society B visar forskare från bland annat Stockholms universitet att det inte alltid är så.
När Lotten Gustafsson Reinius, docent i etnologi, tillträder tjänsten som Hallwylsk gästprofessor är temat ”Människor i Arktis i ljuset av klimatförändringarna”. Forskningstemat löper under perioden 2016–2019 och är ett samarbete mellan Stiftelsen Nordiska museet och Stockholms universitet.
Mötesplatsen mellan konst och vetenskap, Accelerator, har fått sin första konstnärliga ledare. Det blir Richard Julin, senast biträdande museichef på Magasin III, som ska leda undersökandet av konst och samhälle i de stora underjordiska lokalerna. Accelerator är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Magasin III.
Ett svensk-amerikanskt-italienskt forskarlag har publicerat en artikel i Science Translational Medicine där man redogör för en ny metod för att bota kroniska inflammationer.
Sötvatten från Antarktis smältande isar saktar ner de processer som är ansvariga för bildandet av djuphavens strömmar vilka i sin tur reglerar den globala temperaturen. Det visar ny forskning som publiceras i tidskriften Nature Communications i dag.
En svensk-kinesisk studie har lyckats ursprungsbestämma de svarta sotpartiklar som står för en stor del av avsmältningen av glaciärerna i Himalaya-Tibet, enligt en artikel som publiceras i Nature Communications. Forskarna kan därmed inte bara avgöra om sotet kommer från till exempel vedeldning eller fossila bränslen, utan också från vilken geografisk region det kommer,
På söndag och måndag anländer höstterminens 1251 utländska studenter till Stockholms universitet. Universitetet ordnar bussar direkt från Arlanda, och väl framme inleds ett späckat välkomstprogram. För media som är intresserade av att prata med utländska studenter om deras förväntningar på vistelsen och utbildningen i Sverige finns goda möjligheter.
Välkommen till en konferens om forskning och global utveckling den 22-24 augusti på Stockholms universitet! Cirka 200 forskare från olika discipliner kommer att presentera sina arbeten. Mellan 400 och 450 personer från hela världen kommer att delta. Läs hela programmet på konferensens hemsida här. Media är välkomna! Anmälan sker på press@su.se eller på telefon 08 – 16 40 90.
Europas befolkning består i stor utsträckning av en blandning av grupper som kom söderifrån till kontinenten för snart 8 000 år sedan och av grupper som levt i Europa sedan tidigare. Nu visar en forskargrupp ledd från Stockholms universitet, Uppsala universitet och Middle East Technical University i Turkiet en ny bild av den demografiska utvecklingen vid tiden innan jordbruket nådde Europa.
Stockholms universitets utveckling av vetenskaplig publicering ligger i topp internationellt. Detta enligt Nature Index Rising Stars som rankar universitetet på plats 32 i världen.
Under jordens ordoviciska era var koldioxidhalten i atmosfären omkring åtta gånger högre än idag. Ändå kyldes klimatet av till en stor istid, något som forskarna haft svårt att förklara. En ny studie från Stockholms universitet som publiceras i Nature Communications visar att vittringsprocesser i klippor, som orsakas av mossor eller lavar, har potential att orsaka globala kylningseffekter.
Under juli och augusti utförs Sveriges mest omfattande kustnära provtagning under vecka 29 och vecka 33. Följ med forskarna från Stockholms universitet ut längs Svealands vackra kust, och se konsekvenserna av övergödning och åtgärder med egna ögon. Påstigning kan ske i Oxelösund, Lidingö eller Vaxholm samt i Öregrund. Räkna med att båtturen tar några timmar.
Kloka beslut kräver kunskap. Bildning, klimatkunskap, domares makt och Östersjöns hälsotillstånd är några av de ämnen som Stockholms universitet tar upp i Almedalen. Universitetet deltar både med egna seminarier och med expertmedverkan i sammanlagt över fyrtio programpunkter.
För lite humaniora på arbetsmarknaden? Hur svårt kan det vara att göra något åt klimatförändringarna? Det är teman för Stockholms universitets två samtalsprogram i Almedalen. Välkommen den 4 juli när universitetets forskare och inbjudna gäster ger nya perspektiv på aktuella samhällsfrågor.
Mikroorganismer som bakterier och svampar samarbetar och hjälper sina släktingar. Nu har forskare svar på frågor om hur detta samarbete går till, och vilken roll generna spelar i det. Den nya teorin kan bli avgörande för att förstå hur olika genetiska varianter av mikroorganismer utvecklas.
Forskare och experter från Stockholms universitet finns tillgängliga under sommaren också. Här finns en sammanställning över våra experter på allt från Brexit till husvagnssemestrar.
Historikern Aryo Makko och språkvetaren Julia Uddén är två av de fem unga forskare som utsetts till 2016 års Pro Futura-forskare. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond står bakom satsningen på spetsforskning inom humaniora och samhällsvetenskap.
Idag, 15 juni, delas det årliga Stockholmspriset i kriminologi ut i Stockholms stadshus. Priset tilldelas i år Travis W. Hirschi, Cathy Spatz Widom och Per-Olof Wikström för deras forskning om hur relationen till föräldrar och kamrater kan påverka framtida brottslighet.
