En studie ledd av Jenny Frediani vid Stockholms universitet avslöjar en oväntat hög halt av koldioxid (CO₂) i de regioner runt en ung stjärna där jordliknande planeter en dag kan komma att bildas. Upptäckten, som gjorts med hjälp av rymdteleskopet James Webb (JWST), utmanar etablerade antaganden om kemin i stjärnors födelsemiljöer. Studien är publicerad i tidskriften Astronomy & Astrophysics.
Bilder tagna med den infraröda MIRI-kameran på James Webbteleskopet (JWST) gör det för första gången möjligt att observera de allra första galaxerna i långvågigt infrarött ljus. Tillsammans med en studie nyligen publicerad i tidskriften Astronomy and Astrophysics bidrar det till ny kunskap om hur de allra första galaxerna bildades för över 13 miljarder år sedan.
Astronomer från Stockholms universitet har tillsammans med andra forskare undersökt en exploderande stjärna som saknar alla de vanligaste grundämnena i universum. Den sällsynta avskalade stjärnan hjälper forskarna att förstå hur och var grundämnen som svavel och kisel bildas. Studien är publicerad i det senaste numret av tidskriften Nature.
Att en stjärna påverkar sina omgivande planeter är välbekant, men nu har astronomer även hittat exempel på det motsatta – en exoplanet som påverkar sin stjärnas magnetfält. Enligt en ny studie publicerad i Nature, av forskare från bland annat Stockholms universitet, orsakar en planet runt stjärnan HIP 67522 periodiska stjärnutbrott, en slags magnetiska explosioner i stjärnans atmosfär.
Varför är citronen sur? Hur lång tid tar det för en snigel att klättra uppför Mount Everest? Kommer det några nya tal snart? Så kan det låta i Aula Magna tisdagen den 13 maj när omkring 1 000 femteklassare från Stockholmsområdet samlas för att ställa kluriga frågor om naturvetenskap – och få svar direkt från forskare och experter.
Tack vare teleskopet Zwicky Transient Facility (ZTF) har astronomer fångat över 10 000 exploderande stjärnor de senaste sju åren. Och allra flest har Jesper Sollerman vid Stockholms universitet hittat.
Med hjälp av Hubbleteleskopet har ett internationellt forskarlag, lett av astronomer vid Stockholms universitet, upptäckt fler svarta hål i det tidiga universum än vad som tidigare har rapporterats. Den nya upptäckten kan hjälpa oss att förstå hur supermassiva svarta hål skapades genom kollapsen av massiva stjärnor. Det visar en studie publicerad i tidskriften Astrophysical Journal Letters.
Exoplaneten 55 Cancri e har troligen en atmosfär som domineras av koldioxid eller kolmonoxid, visar en ny studie som är publicerad i Nature. Tidigare har man spekulerat i att planeten saknar atmosfär, men med hjälp av nya observationer från rymdteleskopet James Webb har forskare från bland annat Stockholms universitetet kunnat studera atmosfären runt den jordlika stenplaneten.
Vad är mörk materia och hur uppstod universum? Hur formas galaxer och är vi ensamma i universum? Varför bildas svarta hål och hur beter sig supernovor, neutronstjärnor och svarta hål? Vid Stockholms universitet finns många forskare som kan svara på frågor om universum och vi listan här några av dem.
Forskare vid bl a Stockholms universitet kan äntligen visa att en neutronstjärna bildades ur vår mest välstuderade supernova, SN 1987A. Genombrottet blev möjligt tack vare James Webb-teleskopet.
En supernovaexplosion som drivs av ett svart hål som konsumerar sin binära följeslagarstjärna. Detta är en tolkning som lanseras i det senaste numret av tidskriften Nature, där astronomer från Stockholms universitet deltar i en studie av en kosmisk explosion.
Astronomer från Stockholms universitet har spelat en viktig roll i en banbrytande studie publicerad i tidskriften Nature. Forskningen avslöjar en fängslande upptäckt av en avlägsen explosion som flimrar i optiskt ljus, ett fenomen som tros ha samband med ett litet svart hål i en fjärran galax.
För första gången har forskare tagit fram en bild av Vintergatan med hjälp av neutriner, som observerades med teleskopet IceCube i den antarktiska isen. Bilden antyder att den kosmiska strålningen oftare krockar med gas och stoft i Vintergatans centrala delar än vad man tidigare trott. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Science.
Forskare har upptäckt en ovanlig typ av gravitationslins hos en supernova, döpt till SN Zwicky. Linsen kan dela upp ljuset från en supernova i fyra bilder och innebär ett genombrott i förmågan att utforska hur galaxer förvränger den omgivande rymden. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp ledd från Oskar Klein Centre vid Stockholms universitet.
I det senaste numret av tidskriften Nature avslöjar astronomer från Stockholms universitet ursprunget till en termonukleär supernovaexplosion. Starka spektrallinjer från helium och den första iakttagelsen från en sådan supernova i radiovågor visar att en exploderande vit dvärgstjärna hade en heliumrik kompanjonstjärna .
En stor ring har upptäckts kring dvärgplaneten Quaoar med hjälp av rymdteleskopet CHEOPS. Ringen är oväntad stor i förhållande till dvärgplanetens storlek, vilket utmanar idéer om varför en del himlakroppar uppvisar ringar men inte andra.
Tack vare James Webbteleskopets första bilder på galaxhopar har en grupp forskare från Stockholms universitet för första gången kunnat undersöka mycket kompakta strukturer av stjärnhopar inuti galaxer, så kallade klumpar, och studera den första fasen i stjärnbildning i avlägsna galaxer.
För över 8 miljarder år sedan slets en stjärna sönder då den kom för nära ett supermassivt svart hål. Jetstrålar av gas riktade mot jorden gjorde nyligen stjärnans öde synligt för ett teleskop som letar nya ljuskällor på stjärnhimlen. Två forskarlag med forskare vid Stockholms universitet publicerar nu oberoende observationer av det ovanliga fenomenet i tidskrifterna Nature och Nature Astronomy.
För första gången har forskarna inom det internationella samarbetet IceCube funnit bevis på neutrinopartiklar med mycket hög energi från en närliggande galax. Det rör sig om galaxen NGC 1068 (även känd som Messier 77) som är en aktiv galax i stjärnbilden Cetus och en av de mest välbekanta och välstuderade aktiva galaxerna. Forskning vid Stockholms universitet och Uppsala universitet.
Forskare har för första gången kunnat skapa sig en tredimensionell bild av en röntgenbinär, ett system där ett svart hål och en stjärna kretsar kring varandra. De blev förvånade när de upptäckte att lutningen på rotationsaxeln för det svarta hålet skiljer sig mycket, hela 40 grader, från axeln i systemets omloppsbana. Resultatet publiceras i dag i tidskriften Science.
