Gå direkt till innehåll

Kategorier: fysik

  • Stockholms universitet välkomnar nyfikna femteklassare till Aula Magna

    Varför är citronen sur? Hur lång tid tar det för en snigel att klättra uppför Mount Everest? Kommer det några nya tal snart? Så kan det låta i Aula Magna tisdagen den 13 maj när omkring 1 000 femteklassare från Stockholmsområdet samlas för att ställa kluriga frågor om naturvetenskap – och få svar direkt från forskare och experter.

  • Gravitationens påverkan på kvantbitar öppnar för nya möjligheter

    Nya forskningsresultat visar hur gravitationsfält påverkar hårdvara för kvantdatorer och lägger grunden för nya framsteg inom kvantsensorteknik. Forskningen är ett samarbete mellan Nordita och Google Quantum AI. Forskningsresultaten visar att även de svaga gravitationskrafterna nära jordytan kan påverka kvantsystem.

  • Kvantgenombrott när laserljus gör material magnetiska

    Kvantteknologins potential är enorm men är idag till stor del begränsad till laboratoriernas extremt kalla miljöer. Forskare på Stockholms universitet visar hur man med hjälp av laserljus kan framkalla kvantbeteenden i rumstemperatur och få icke magnetiska material att bli magnetiska. Genombrottet förväntas bana väg för snabbare och energieffektiva datorer, informationsöverföring och datalagring.

  • Radikalt verktyg i naturens kemilåda avbildat

    Forskare vid Stockholms universitet har lyckats beskriva strukturen av ett av naturens vassaste kemiska verktyg, en proteinradikal. Resultaten hjälper oss förstå hur naturen kan utföra mycket svåra kemiska reaktioner och kan i förlängningen användas inom såväl medicin som i miljövänliga kemiska processer. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science.

  • Den första neutrinobilden av Vintergatan

    För första gången har forskare tagit fram en bild av Vintergatan med hjälp av neutriner, som observerades med teleskopet IceCube i den antarktiska isen. Bilden antyder att den kosmiska strålningen oftare krockar med gas och stoft i Vintergatans centrala delar än vad man tidigare trott. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Science.

  • Ny metod för kartläggning av cancerceller banar väg för behandling av obotlig hjärncancer hos barn

    Barn som diagnostiserats med hjärncancer dör ofta inom ett år efter sin första diagnos eftersom det inte finns några effektiva behandlingar. Men genom att visualisera cancercellerna har forskare nu fått bättre förståelse för hur tumörerna ser ut. Förhoppningen är att det ska leda till nya behandlingsmetoder. Det visar en studie med forskare vid bland annat Stockholms universitet och SciLifeLab.

  • Neutriner fångade i Sydpolens is ger ny bild av närliggande galax

    För första gången har forskarna inom det internationella samarbetet IceCube funnit bevis på neutrinopartiklar med mycket hög energi från en närliggande galax. Det rör sig om galaxen NGC 1068 (även känd som Messier 77) som är en aktiv galax i stjärnbilden Cetus och en av de mest välbekanta och välstuderade aktiva galaxerna. Forskning vid Stockholms universitet och Uppsala universitet.

  • Ett svart hål som snurrar på snedden

    Forskare har för första gången kunnat skapa sig en tredimensionell bild av en röntgenbinär, ett system där ett svart hål och en stjärna kretsar kring varandra. De blev förvånade när de upptäckte att lutningen på rotationsaxeln för det svarta hålet skiljer sig mycket, hela 40 grader, från axeln i systemets omloppsbana. Resultatet publiceras i dag i tidskriften Science.

  • Botoxkusin kan minska malaria på miljövänligt sätt

    Forskare vid Stockholms och Lunds universitet har tillsammans med forskare från University of California hittat ett nytt toxin selektivt inriktat på malariamyggor. Upptäckten kan leda till nya och miljövänliga sätt att bekämpa malaria. Forskningen presenteras i tidskriften Nature Communications.

  • Miljoner till forskning om fysik

    För första gången har ett forskningsprojekt med svenska deltagare beviljats Europeiska forskningsrådets mest prestigefyllda bidrag, ERC Synergy Grant. Det handlar om 13,9 miljoner euro, ungefär 140 miljoner kronor, varav en del går till professor Alexander Balatsky vid Nordita, ett forskningsinstitut finansierat av bland andra Stockholms universitet och KTH.

  • Kommentar om Nobelpriset i fysik

    Jesper Sollerman och Stephan Rosswog, två av Stockholms universitets professorer i astronomi, kan kommentera och förklara dagens Nobelpris i fysik.

  • Första bilderna av galax som kröker ljus från supernova

    En internationell forskargrupp under ledning av Ariel Goobar vid Stockholms universitet kan för första gången visa bilder från en Typ Ia-supernova, där ljuset är kraftigt fokuserat av krökningen från gravitationen kring en galax i siktlinjen. Observationerna visar en lovande teknik för att testa teorier för universums accelererande expansion, om gravitationen och om fördelningen av mörk materia.

  • Nytt ljus på antimateria

    Forskare vid Stockholms universitet och Cern har lyckats göra laserspektroskopi på antiväte. De är alltså på väg att se om antimateria uppför sig på annat sätt än ”vanlig” materia. Svante Jonsell är en av forskarna bakom resultaten som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.

  • Fysikpris sätter fokus på Antarktis is

    Årets Nobelpris i fysik belönar upptäckter kring neutriner. Fysiker från Stockholms universitet deltar i jakten på dessa elementarpartiklar i Antarktis is.

  • Nytt genombrott i forskningen om sockerupptag

    Forskare från Stockholms universitet har i internationellt samarbete nått ett genombrott i förståelsen av hur celler tar upp fruktos ur blodet. Kunskapen kan vara en framtida pusselbit till nya behandlingar av vissa former av cancer, övervikt och diabetes. Resultatet publiceras i en artikel i tidskriften Nature.

  • Stephen Hawking föreläser i Sverige

    Den världsberömde brittiske fysikern Stephen Hawking kommer till Stockholm den 24 augusti. En föreläsning för allmänheten om svarta hål och deltagande i en historisk konferens om Hawkingstrålning står på agendan.

Visa mer