Gå direkt till innehåll
Pernilla Stenman, barnsjuksköterska på Skånes universitetssjukhus, utbildar sig till tränare inom Nidcap.
Pernilla Stenman, barnsjuksköterska på Skånes universitetssjukhus, utbildar sig till tränare inom Nidcap.

Pressmeddelande -

Nytt träningscentrum ska stärka vården av för tidigt födda barn

Barn som föds för tidigt behöver oftast intensivvård för att klara livet utanför livmodern. Nu startar Skånes universitetssjukhus ett  forsknings- och träningscentrum för att förbättra omvårdnaden av de allra minsta.
− Föräldrarnas medverkan i vården är en viktig del för prematura barns utveckling och tillfrisknande, säger sjuksköterska Pernilla Stenman.

I slutet av oktober blev Skånes universitetssjukhus ett forsknings- och träningscentrum för Nidcap, Newborn Individualized Developmental Care Assessment Program. Det är en evidensbaserad omvårdnadsmodell som utvecklades i USA på 1980-talet, där föräldrarna har en avgörande roll i omvårdnaden.
− Nidcap bygger en bro mellan miljön i livmodern och den livsviktiga intensivvården av för tidigt födda barn. Dessa barn är hyperkänsliga för sinnesintryck och därför anpassar vi deras miljön på vårdrummen med dämpad ljud-, ljus- och aktivitetsnivå. Samtidigt har föräldrarna en viktig funktion. Med sin närvaro blir de en buffert som skyddar barnets känsliga nervsystem från den stress som intensivvård kan utgöra, säger Pernilla Stenman, barnsjuksköterska på Skånes universitetssjukhus, som utbildar sig till tränare inom Nidcap.

Hon fortsätter:
− Som personal behöver vi klara av att utföra intensivvård och omvårdnad samtidigt som det för tidigt födda barnet ligger hud mot hud med sina föräldrar. Det kräver mycket kunskap men också mod att våga släppa kontrollen.

Lär sig förstå barnets reaktioner
En viktig del av Nidcap är att lära både föräldrar och personal att förstå och agera utifrån barnets reaktioner. Elisabeth Olhager, verksamhetschef inom neonatalvården på Skånes universitetssjukhus, ger ett exempel: när det är dags att byta blöja på ett för tidigt fött barn är det vanligt att barnet får ett andningsuppehåll och tappar i puls.
− Om man inte vet att det är en vanlig reaktion blir man så klart orolig som förälder och omvårdnadspersonal. Man kallar på läkare, som kanske intuberar barnet eller lägger det i respirator. Men med Nidcap lär man sig förstå dessa signaler, och är istället mån om att ge barnet många pauser och tillfällen att återhämta sig. På så sätt kan man undvika åtgärder som innebär en risk för infektion.

Utbilda andra
Att Skånes universitetssjukhus nu, som nummer två i landet, blivit ett träningscentrum innebär att man kan utbilda den egna och andra sjukhus personal i metoden. Det är ett viktigt steg för föräldrar och barn som behöver neonatalvård, säger Elisabeth Olhager.
− Det känns fantastiskt. Vi har planerat det här i många år. Nu kunde vi äntligen prioritera det eftersom hälso- och sjukvårdsnämnden valt att fokusera lite extra på kunskapshöjande satsningar i verksamheterna.

Fakta:
- Det föds omkring 7 000 barn för tidigt i Sverige varje år.
- Ett barn som föds före graviditetsvecka 37 räknas som för tidigt född. Barn kan överleva om de föds kring graviditetsvecka 22.
- Många för tidigt födda barn brukar behöva vård på en neonatalavdelning. Mycket av vården går ut på att hjälpa barnet med andningen. Lungorna är inte tillräckligt utvecklade och barnet har svårt att andas själv.
- Barn som föds mellan graviditetsvecka 34 och 36 brukar behöva vård en kort tid. Barn som föds före vecka 34 behöver oftast mer hjälp. En del barn vårdas flera veckor eller månader på sjukhuset.

Källa: 1177.se, Svenska prematurförbundet

För mer information kontakta:
Elisabeth Olhager, verksamhetschef inom barnkirurgi och neonatalvård, Skånes universitetssjukhus Elisabeth.Olhager@skane.se 046-17 82 86

Pernilla Stenman, barnsjuksköterska, Skånes universitetssjukhus, pernilla.stenman@skane.se 046-17 84 36

Ämnen

Kategorier


Skånes universitetssjukhus är ett kunskapsnav inom medicinsk utbildning, forskning och högspecialiserad vård, med nationell högspecialiserad vård inom åtta områden. Den forskning som görs hos oss är tätt knuten till patientnära klinisk verksamhet och sker i nära samarbete med bl a Lunds universitet och Malmö universitet. Skånes universitetssjukhus är ett av Sveriges största sjukhus, med verksamheter i såväl Malmö som Lund. Vår största tillgång är våra nära 12 000 medarbetare inom över 100 olika yrken.

Kontakter

Pressansvarig

Presskontakt Magnus Aspegren 046-17 23 44

Välkommen till Skånes universitetssjukhus Sus!

Skånes universitetssjukhus är ett kunskapsnav inom medicinsk utbildning, forskning och högspecialiserad vård, med nationell högspecialiserad vård inom 26 områden. Den forskning som görs hos oss är tätt knuten till patientnära klinisk verksamhet och sker i nära samarbete med bl a Lunds universitet och Malmö universitet. Skånes universitetssjukhus är ett av Sveriges största sjukhus, med verksamheter i såväl Malmö som Lund. Vår största tillgång är våra 12 600 medarbetare inom över 100 olika yrken.

Skånes universitetssjukhus Sus
Skånes Universitetssjukhus, Avdelning kommunikation
20502 Malmö
Sweden