Gå direkt till innehåll
Leif Östling berättar för Anna Ahrenfeldt och övriga deltagare på historiens andra Sustainable Human Business Day om hur han förenade medarbetarengagemang med resultat under sin tid på Scania.
Leif Östling berättar för Anna Ahrenfeldt och övriga deltagare på historiens andra Sustainable Human Business Day om hur han förenade medarbetarengagemang med resultat under sin tid på Scania.

Blogginlägg -

Måste öka takten

Den stora insikten efter historiens andra Sustainable Human Business Day är att det fortfarande är trögt ute i organisationerna. Alltför få agerar på de alarmerande siffrorna om ohälsa, låg grad av engagemang samt ökningen av så kallat quiet quitting, det vill säga att medarbetare jobbar kvar, men utan engagemang. Så kan vi väl inte ha det?

Flera av dem vi pratat med under hösten har valt att säga upp sig. De förklarar sina beslut med att det inte finns någon förståelse eller intresse från ledningen för att prioritera medarbetarnas förutsättningar att stärka sitt välmående och sitt engagemang.

Men vi jobbar på

Under historiens andra Sustainable Human Business Day ville vi ha ett större fokus på vad vi kan och behöver göra för att gå från “sagt till gjort”. Det är en komplex förändring vi står inför och vi behöver omfamna komplexiteten, samtidigt som vi behöver hitta de små första stegen vi kan ta. Det var det genomgående temat i de tre huvudsamtalen på de tre systemnivåerna; Människan, Chefen och Ledningen.

Vi bjöd också in sömnforskaren Christian Benedict för att belysa och sprida kunskap om den viktiga sömnen. Det är något inget av oss kan ducka för. Alla behöver sova. Träna kan vi klara oss utan, men sömnbehovet kommer vi inte undan. Här finns stora kunskapsluckor kring varför vi behöver sova. Livsviktiga processer pågår under sömnen. Det handlar inte bara om att vi ska “vila upp oss”, det är större än så.

Leif Östling pratade om sina år på Scania och de fantastiska saker han gjorde där. Många av dagens företagsledare har mycket att lära av Leif. Jag ser mycket fram emot att spela in ett poddavsnitt med Leif där vi verkligen ska gå på djupet och utforska vad det var han skapade på Scania som gjorde en sådan stor skillnad.

När ska proppen gå ur?

Men som sagt; förändringen går väldigt trögt. Det är en atlantångare som ska vändas, men ledningarna måste våga att ge sig in i det okända. För vi bedriver inte verksamheter i dag utifrån att de består av livs levande människor, av kött och blod, med ett liv utanför arbetsplatsen som i allra högsta grad påverkar arbetsprestationen. Ingen på arbetsplatsen är en programmerbar maskin som kan ges en arbetsbeskrivning och ett årligt medarbetarsamtal. Att fråga “Hur mår du och vill du gå någon kurs?” en gång om året duger inte.

Det krävs så mycket mer i den komplexa tid vi lever i och där har många organisationer stora utmaningar. Jag hörde på nyheterna imorse att man inte ser några positiva förändringar inom äldrevården, trots den massiva kritik och den utredning som gjordes efter pandemin. Å andra sidan skapar rapporter/åtgärder som kommer uppifrån sällan någon förändring. Det som behövs är “employer listening", ett nytt begrepp som börjar komma allt mer. Det är förstås mer än ett begrepp, det är ett förhållningssätt. Och det var bland annat det som Östling och hans ledning utövade på 90-talet. Hur svårt kan det vara? Jan Carlzons bok Riv pyramiderna handlade om samma sak. Den som är närmast kunden vet bäst vad som behöver göras i en specifik situation.

Vilka är hindren?

Ja, vi hade en workshop under historiens andra Sustainable Human Business Day och frågade just det. Här följer en kort sammanställning av svaren.

Trender

Bland de största hindren är rädslan för förändring, ekonomiska begränsningar och en brist på psykologisk trygghet samt stöd för förbättringsarbete.

Framträdande svar är att fallgroparna är fasthållandet vid gamla vanor, typ "så här har vi alltid gjort", och en brist på mod att testa nya idéer.

Här är några exempel på svar vi fick in:

  • Piska på ledning från styrelse, mao inte tillräckligt pålästa styrelser om konsekvenserna av ohälsa. Gå från gamla KPI (omotiverat, kontroll, mål) till nya KPI (värderingar, drivkraft, engagemang).
  • Stagnation , man missar tåget helt enkelt.
  • Rädslor från ledningen/chefen att tappa kontrollen över processen.
  • Insikten räcker inte. Vi behöver förmåga och kunskap kring hur vi ska göra och stöttning i att göra det. Okunskapen att det inte kommer att "löna sig".
  • Brist på kontinuitet/uthållighet i ”goda arbetssätt” oavsett lösning. Checklistor som inte leder till förändring skapar apati. Rädsla och osäkerhet efter ha misslyckats så många gånger
  • Förändra en kultur och inte bara uppgiften
  • Ingrodd silostruktur. Andra "är sig själva nog", vill inte samarbeta. Dåligt samspel mellan enheter som behöver ha bra samspel
  • Se motvallarna som tillgångar och inte bara motvalls. Motstånd i organisationen, rädsla.

Vad händer om inget görs? frågade vi också

Trender

Risken för stagnation, ökad stress och ohälsa om ingenting görs är tydlig. Det finns en stark varningssignal i att bristen på agerande kan leda till förlust av talang och engagemang.
Framträdande svar är att utmaningarna ökar stress samt risken för utmattning, sjukskrivningar och en kultur av hopplöshet och energilöshet.

Exempel på svar:

  • Från forskning vet vi att när du är stressad, är du mindre medkännande, du har tunnelseende, inget holistiskt systemtänkande, mindre kreativ, mer beroende av materiella ägodelar.
  • Fetma, depression, adhd.
  • Apati. Stress. Otillräcklighet. Utmattning. Sjukskrivning.
  • Vi tappar folk. Kompetens försvinner.
  • Minskad motivation. Distansering. Otydlighet kring riktning och vad människan betyder för verksamheten.
  • Personalen tappar förtroende, målen nås ej, slitage mellan personal och chefer, kanske osämja med frågeställningen - vem svek?
  • Inget äkta engagemang. Likgiltighet. Uppgivenhet. Ingen framåtrörelse.
  • Dyrt. Medarbetare mår sämre, vissa sjukskrivs, andra kanske slutar! Stor förlust för företaget med ca 500 000 kr som kostnad för nyrekrytering mm. Resultatet får sig en törn och man sjunker i en negativ spiral
  • Den totala utvecklingen på företaget stannar av. Svårt att hantera eller föreslå förändringarna när nuet tar mycket energi.
  • ”Om man gör som man alltid gjort får man samma resultat”.
  • Medarbetare som inte känner engagemang ger chefer som undrar varför ingenting händer och som sliter ut sig!
  • Vi lämnar ifrån oss makten att styra över vart vi hamnar.

Om ett halvår kör vi historiens tredje Sustainable Human Business Day

Just nu följer vi upp för att få feedback från deltagarna och förstås för att hjälpa de organisationer och chefer som ligger i framkant. Vi är också i färd med att skriva en rapport om den förändringsresa som kan (och behöver) göras. Vi ringar in vad som händer om inget görs och visar på vinsterna med att göra förändringarna samt vilka nycklarna är för att lyckas. Nu kastar vi oss loss och börjar förändringsresan mot en tid där vi kan förena välmående med framgångsrik business.



Ämnen

Kontakter

  • IMG_9469
    IMG_9469
    Licens:
    All rights reserved
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    5184 x 3456, 6,71 MB