Norden går i spetsen för bioflygbränsle

De nordiska länderna kommer att gå i spetsen för en bred introduktion av biobränslen för flyget. Det har blivit klart genom ställningstaganden i flera av länderna i år. Den samlade nordiska ambitionen har knappast noterats av massmedia ännu. Och våra miljödebattörer har under ett par år mest ägnat sig åt att lyfta fram att det inte lönar sig att byta bränsle i flyget, utan att vi istället måste sluta flyga. Snart kanske de upptäcker vad som är på väg att hända på flygplatserna här i Norden.

Både Norge, Sverige och Finland kommer inom ett par år att ha kvotsystem på plats som garanterar en ny och växande marknad för biojetbränsle. Det kommer i sin tur att leda till investeringar i produktion, kanske också av skogsbaserade bioflygbränslen. Samt givetvis utbyggnad av ett distributionsnät.

Det norska stortinget var först med att fatta beslut om obligatorisk kvot för bioflygbränsle. Den norska kvoten kommer redan nästa år att vara 0,5 procent, för att sedan stiga till 20 procent 2030. En halv procent, det låter inte mycket. Men det motsvarar ungefär 6 000 kubikmeter bränsle, eller 6 miljoner liter.

Den norska kvoten är villkorad med att det ska vara så kallat ”avancerat biobränsle”. Det definieras som bränsle tillverkat av avfalls- eller cellulosaråvaror, sådana råvaror som finns listade i EU:s Förnybarhetsdirektivs bilaga IX A.

För Finlands del gäller följande:

Finland fick en ny regering strax före sommaren. Det är en bred koalition av vänster- och mittenpartier under ledning av socialdemokraten Antti Rinne. Förutom Socialdemokraterna ingår också Centerpartiet, Vänsterförbundet och Svenska Folkpartiet, samt de Gröna, som gjorde ett mycket starkt val. När överenskommelsen mellan partierna presenterades 3 juni lade man också fram ett omfattande regeringsprogram, på 184 sidor, med rubriken ”Ett inkluderande och kunnigt Finland”. Det innehåller ambitiösa klimatpolitiska målsättningar och förslag.

Ett av dessa är att införa en kvot för bioflygbränsle på 30 procent 2030. Ingenting sägs om när man ska börja med kvoteringen, om hur snabb introduktionen ska blir eller om det finns några villkor kring vilka råvaror som får utnyttjas. För investerarna är det trots allt ett entydigt besked. Det kommer en kvot också i Finland. Nu avvaktar vi bara detaljerna och ett formellt beslut i den finska riksdagen.

I Sverige är läget detta:

Förra året fick Maria Wetterstrand i uppdrag av regeringen att utreda biojetbränsle för flyget. Hon presenterade sin utredning i februari i år (SOU 2019:11 Biojet för flyget) och föreslog införande av en svensk kvot för bioflygbränsle. Kvoten ska enligt förslaget gälla all tankning av flygbränsle, både för inrikes och utrikes flyg, och den ska börja gälla från 2021 med 1 procent för att öka till 5 procent 2025 och 30 procent 2030. Utredningen är nu ute på remiss till den 18 september. Svebio ska naturligtvis lämna ett positivt svar. Men vi tycker att kvotkurvan kan öka snabbare mellan 2021 och 2025.

Den svenska kvoten ska vara en reduktionskvot, precis som vi nu har för vägtransporter. Det ska gynna särskilt klimatsmarta bränslen.

Att Sverige kommer att få en kvot för bioflygbränsle är redan klart i och med januariavtalet mellan regeringspartierna och mittenpartierna. Formuleringen i punkt 32 (Minska flygets klimatpåverkan) är följande:

”Krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle ska införas”.

Det kan inte missförstås, även om det inte sägs något om nivå och tidplan. Men det är begripligt med tanke på att Maria Wetterstrands utredning presenterades först efter att januariavtalet förhandlades. Vi får se vad regeringen kommer med för konkret besked i höstens budgetproposition eller om det kommer en separat proposition. Vi kan säkert räkna med att den svenska kvoten börjar gälla från 2021. En kvot på 1 procent motsvarar 12 000 kubikmeter eller 12 miljoner liter.

Också Danmark har i år fått en vänsterregering. En socialdemokratisk minoritetsregering med Mette Frederiksen som statsminister, som har säkrat stöd från tre andra vänster- och mittenpartier, bildades 26 juni. Avtalet mellan partierna är på 18 sidor, bara en tiondel i omfång jämfört med det finska dokumentet, och har rubriken ”Politisk forståelse mellem Socialdemokratiet, Radikale Venstre, SF og Enhedslisten: Retfærdig retning for Danmark” (SF står för Socialistisk Folkeparti).

Som första sammanfattande punkt skriver man att Danmark ”ska gå först i kampen mot klimatkrisen”.

I avsnittet om att ställa om transportsektorn skriver man: ”Igangsætte initiativer der skal sikre mere bæredygtig flytransport”. Inte mer än så. Det saknas alltså ett klart besked om huruvida också Danmark kommer att få en kvot för bioflygbränsle eller om det kommer något annat skarpt styrmedel. Vad Danmark gör kommer att vara viktigt för den fortsatta utvecklingen eftersom Kastrup är en ledande hubb för det nordiska flyget, inte minst för SAS. Man borde samordna politiken i Nordiska Rådet eller i Nordiska ministerrådet. Här bör de svenska politikerna ta initiativ, så att man får likartade styrmedel med likartade kvoter i hela Norden. Också Island borde övertalas att vara med.

Kommer det att finnas biojetbränsle så att det räcker att fylla kvoterna?

Det kommer nog inte att bli något problem.

Det finns idag bara en producent som tillhandahåller biojetbränsle i kommersiell skala, Alt Air i Kalifornien, som levererar jorden runt till de flygbolag som idag testar att flyga och blanda in biobränsle. Än så länge har bolaget inte kontinuerlig produktion utan tillverkar bränslet i enstaka batcher.

Förutom AltAir, som bara utnyttjar en del av sin kapacitet, finns det många projekt på gång, och intresse från flera stora raffinaderiföretag. SkyNRG och KLM meddelade i maj att man ska starta en fabrik i holländska Delfzijl för att tillverka 75 000 ton om året, med produktionsstart 2022. Både Preem och Neste har meddelat att man kommer att kunna tillverka betydande volymer biojetbränsle för den nordiska marknaden. Det finns en rad utvecklingsprojekt i Norden, inte minst för att ta fram nya bränslen från skogsråvara.

Den som vill veta mer om de här projekten och om nya bränslen för flyget kan anmäla sig till Svebios ABC-konferens (Advanced Biofuels Conference), som genomförs 17 – 19 september i Stockholm.