Svebio välkomnar att regeringens styrmedelsutredning pekar ut höjd reduktionsplikt och biodrivmedel som avgörande för att nå klimatmålen 2030 och 2045. Elektrifiering räcker inte ensam i närtid. Långsiktiga spelregler behövs för att minska utsläppen, stärka energiberedskapen och möjliggöra investeringar i svensk produktion.
Elisabeth Wetterlund, professor vid Luleå tekniska universitet, tilldelas Jan Häckners bioenergistipendium för sina insatser inom forskning om bioenergi och bioekonomi. Hennes arbete fokuserar på hur biomassa kan användas hållbart i energiomställningen. Genom systemanalys och modellering bidrar hon till beslutsunderlag för industri och politik samt utvecklingen av klimatneutrala energisystem.
Regeringen har nu beslutat om utformningen av investeringsstödet inom Kraftlyftet. Förordningen träder i kraft den 13 januari 2026 och stödet ska kunna ges till åtgärder som stärker leveranssäkerheten och möter en ökad elanvändning – med särskilt fokus på elområde 3 och 4.
Bioekonomistrategin visar vägen för hur unionen under kommande år ska prioritera satsningar för att främja den allt mer betydelsefulla bioekonomin. I den ”Europeiska gröna given” stakar EU-kommissionen ut ambitionen att EU ska bli klimatneutralt senast 2050. Bioekonomin är en av de viktigaste byggstenarna för att nå detta mål.
Den största satsningen som berör bioenergin är de ökade anslagen till Kraftlyftet. Syftet är att höja förmågorna för planerbarhet och leveranssäkerhet i samtliga systemdriftstillstånd. Satsningen kan ge statligt stöd på upp till sammanlagt fem miljarder kronor.
Idag har Svensk Bioenergi, Svebio, lämnat sina synpunkter på Miljötillståndsutredningens betänkande: En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98).
Nu föreslår regeringen en utredning om de systemnyttor som kraft- och fjärrvärmen bidrar med till elsystemet. Energi- och näringslivsministern Ebba Busch påtalade att det skulle behövas ytterligare tio kärnkraftsreaktorer för att ersätta fjärr- och kraftvärmen.
I dag har Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) haft årsstämma i Stockholm. Svebio, som i år fyller 45 år, har antagit en ny strategisk inriktning och vid stämman beslutades om ett nytt namn för organisationen; Svensk Bioenergi. Den väl inarbetade förkortningen Svebio behålls. Vid stämman återvaldes Alarik Sandrup till styrelseordförande.
Idag fattade EU-kommissionen beslut om att åter godkänna den svenska skattebefrielsen av biogas och biogasol. Det var efter en dom i EU-domstolen i december 2022 som skattebefrielsen togs bort av Skatteverket från i mars 2023. Detta innebar att en skatt på ca 5,5 kr/kg påfördes, varför biogas i ett slag blev dyrare än naturgas. Detta orsakade stora fördyringar för både kollektivtrafik och andra ko
Svenska bioenergiföreningen, Svebio, ansåg att det var väldigt positivt när den förra regeringen tillsatte bioekonomiutredningen, med Lena Ek som dess ordförande, i juni 2022. Regeringens ambition var att utredningen skulle ta fram förslag till en strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk bioekonomi och att lämna förslag på åtgärder för att främja bioekonomins utveckling. Svebi
Regeringen presenterade den 27 augusti sitt förslag att justera reduktionsplikten uppåt från att tidigare kraftigt dragit ner den vid årsskiftet. Reduktionsplikten är det enskilt viktigaste styrmedlet för att minska utsläppen från transportsektorn genom ökad andel av inblandade biodrivmedel i både diesel och bensin.
Höjning av reduktionsplikten till 10 procent
Energi- och näringsminister Ebb
EU-kommissionen gav den 2 juli grönt ljus och godkänner det svenska statliga stödet för infångning, avskiljning och lagring av biogen koldioxid, så kallad bio-CCS. Regeringen anmälde stödet till kommissionen den 9 april och beslutet är ett viktigt led för att nå Sveriges klimatmål till 2045 och EU:s mål om klimatneutralitet till 2050. Det ger även förutsättningar för svenska företag att bli ledand
Sänkningen av reduktionsplikten som infördes den 1 januari 2024 beräknas minska efterfrågan av biodrivmedel för vägtransporter i Sverige med cirka 1,6 miljoner kubikmeter under 2024. Men samtidigt ökar kapaciteten att producera biodrivmedel i Sverige från 1,1 till 2,3 miljoner kubikmeter när två nya stora anläggningar tas i drift.
Bakom de två nya anläggningarna står St1 och SCA i Göteborg (250
Fem av partierna instämmer i merparten av Svebios (Svenska bioenergiföreningen) påståenden om vilken politik som är viktigt för en positiv utveckling på bioenergiområdet. Två partier instämmer väldigt lite i Svebios påståenden om vad som är bra för utveckling av bioenergi och ett parti instämmer delvis i de flesta påståendena.
Inför valet till Europaparlamentet har Svebio och tidningen Bioenerg
Mia Iwarsson Wide och Rolf Björheden, som båda är verksamma inom Skogforsk, tilldelas Jan Häckners bioenergistipendium för sitt framstående arbete med att leda utvecklingen av kunskap om effektiv och hållbar produktion av biobränsle från skogen. En viktig del av arbetet har varit att sprida kunskapen till en bredare krets.
I dessa tider av oro och energikris som följd av Rysslands anfallskrig m
Regeringen har idag överlämnat propositionen Energipolitikens långsiktiga inriktning till riksdagen. Svebio menar att propositionen har många bra ambitioner och för att nå en långsiktighet behövs ytterligare bredd och tydlighet för att ge energiproducenter, industrin och konsumenter bättre förutsättningar till omställning. Bland annat anför regeringen att ”Sverige behöver fortsatt verka för att hå
Emission trading system 2, ETS 2, är ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter, byggnader och mindre industrier. Det införs som en del av EU:s lagstiftningspaket, Fit for 55, i syfte att bidra till att uppnå EU:s klimatmål.
Införandet av ETS2 innebär att EU:s medlemsländer får ett gemensamt lägstapris på koldioxid i de flesta verksamheter utanför dagens ETS, jämförbart med den svenska k
En ny undersökning visar att 564 orter i Sverige får största delen av sitt värmebehov från biobränsle. På dessa platser levereras värmen till lägenheter, villor, fastigheter och industrier via fjärrvärmenät. Störst är biovärme i Stockholm, Göteborg och Uppsala, bland de mindre orterna finns Vittangi, Sundborn och Fliseryd.
En stor del av den bioenergi vi använder samlas in och sparas av solfång
– Trots att Sverige är världsledande när det gäller att ta vara på bioenergi och trots att Sverige har mycket stor potential att öka användningen av bioenergi är detta alternativ frånvarande i klimathandlingsplanen och bland de förslag som läggs. Det är särskilt förvånande med tanke på att bioenergi skapar inkomster och sysselsättning i alla delar av landet – och står för den största delen av Sver
– Energimyndighetens strategi för fjärrvärme och kraftvärme bekräftar fjärrvärmens och kraftvärmens nyckelroll för att skapa ett tryggt och balanserat energisystem i Sverige. Kraftvärmen, som till största delen är biokraft, kan tillföra omkring 1000 megawatt mer elproduktion. Det kan ske på relativt kort sikt och främst tillkomma i södra och mellersta Sverige där det finns störst behov av att förs
