Medan de flesta länder i EU är starkt beroende av fossil gas, där en stor del kommer från Ryssland, är Sverige närmast en vit fläck på den europeiska gaskartan. Men det kunde ha varit annorlunda. I början av detta sekel var det många som lobbade för en utbyggnad av det svenska gasnätet. Om de fått sin vilja igenom hade också Sverige varit beroende av den ryska gasen i dag. Och vi hade sannolikt h
Joe Bidens vinst i det amerikanska presidentvalet har fått många kommentatorer att dra slutsatser om en nytändning i USA:s klimatpolitik. Det kan naturligtvis inte bli värre än under Donald Trump men det finns också anledning att varna för alltför stora förhoppningar kring vad en Biden-administration förmår åstadkomma under de närmaste fyra åren.
För att kunna genomföra EU-kommissionens förslag om coronakrispaket krävs det enighet mellan unionens 27 länder. Det är villkoret eftersom det handlar om finanspolitik och skatter, där medlemsländerna än så länge har egen exklusiv beslutanderätt.
När jag var barn lekte vi en lek där man skulle ta olika steg; myrsteg, banansteg, elefantsteg och paraplysteg var några av stegen. Myrsteg var de allra minsta steg man kunde ta. Även om man tog tio myrsteg kom man just ingenstans. Det gällde istället att få göra elefantsteg. Jag kommer att tänka på den här leken när jag läser nyheter om koldioxidbeskattning.
I uppståndelsen kring Greta Thunberg och klimatstrejkerna kan man lätt få för sig att ingenting händer eller görs för att påverka utsläppen av koldioxid. Det är naturligtvis sant att alldeles för lite görs på global nivå och framför allt av de stora utsläppsländerna och de företag och branscher som står för en stor del av klimatpåverkan.
De svenska skogsbolagen tar allt mer plats i klimatdebatten. De gör det eftersom de vet att deras verksamhet ger stor klimatnytta. Skogarna växer och tar upp koldioxid och den skördade skogen används för förnybara produkter som används till behov som annars skulle ha gett utsläpp och krävt fossila resurser, både för material och för energi.
Att William Nordhaus får ”Nobelpriset i ekonomi” på måndag mitt under klimatmötet i Katwice är ett tecken i tiden. Inte sedan klimatmötet i Paris har klimatfrågan varit så uppmärksammad som nu. Och allt fler diskuterar det som Nordhaus propagerat för i flera årtionden: att sätta pris på koldioxidutsläppen och sedan låta marknadsekonomin hitta de bästa lösningarna på hur utsläppen ska minskas.
Efter ett år med Donald Trump i Vita Huset kan man summera vad som hänt med amerikansk energi- och klimatpolitik. Det blev precis så illa som man kunde vänta sig – om inte värre. Tyvärr har den här aspekten av det republikanska styret kommit lite i skymundan av alla skandaler och utrikespolitiska äventyr.
På Fiskeby bruk utanför Norrköping gör man kartonger av gamla kartonger. När vi äter Annas pepparkakor nu till jul kommer förpackningen från Fiskeby. Den är gjord bland annat av gamla mjölkpaket. På insidan av mjölkpaketen finns en tunn plastfilm för att inte mjölken ska lösa upp kartongen och rinna ut.
Naturvårdsverket har presenterat statistiken för svenska utsläpp av växthusgaser 2016. Utsläppen minskade med 1,6 procent mellan 2015 och 2016, till 52,9 miljoner ton CO2. Det var en positiv nyhet, och tvärtemot de preliminära siffror som spreds i våras som visade att utsläppen stod still eller kanske till och med ökade.
