EU:s statistikmyndighet Eurostat har redovisat hur EU:s medlemsländer klarade 2020-målet för förnybar energi. Sverige hamnar i topp, bäst i klassen. Inte bara högst andel förnybar energi i den totala ekonomin och högst andel förnybart i transportsektorn, utan dessutom den största ökningen i procentandel i EU sedan 2005 och det land som allra mest överträffat målet. Vi var bäst i EU redan från börj
De senaste dagarna har det tagits viktiga steg framåt i den internationella klimatpolitiken, både globalt och i EU. Men de europeiska besluten får oss att undra om konsekvenserna för svenskt skogsbruk och svenska skogsägare.
Varje blad och barr är en liten grön fabrik som kan tillverka kolhydrater av luftens koldioxid och av vatten och näringsämnen från marken. Livets små solfångare. Och tillsammans utgör de svenska skogarna och åkrarna en gigantisk solfångare som varje år producerar mer energi än vad hela det svenska samhället använder.
Att biobränslen och papper är ”kortlivade produkter” och därmed mindre klimatsmarta än byggnadsvirke har blivit ett allt oftare använt argument för dem som vill minska på skogsbruket och avverkningarna, och som vill begränsa användningen av biobränslen från skogen. Är det ett starkt argument mot skogsbruk, avverkning och bioenergi?
I slutet av året valde vi att fira vårt jubileum med en serie kalenderluckor där vi konstaterar att mycket hänt under de gångna 40 åren. Vi har gjort ett omfattande skifte från fossilt till förnybart, där bioenergin stått i centrum, och som Europa i övrigt nu måste ta efter. Men vad hände 2020? Vad var de viktigaste trenderna och nyheterna?
För några årtionden sedan, efter de två oljekriserna 1973 och 1979, startade en omfattande debatt om Sveriges oljeberoende; 75 procent av all energianvändning i Sverige byggde då på importerad, dittills mycket billig olja. Samtidigt rasade debatten om kärnkraftens risker, och alla sökte efter det som då kallades ”alternativa energikällor”.
