Från 1 januari 2015 införs en ny skatt på biodiesel. Skatten måste stoppas av riksdagen, anser Svebio. Motivet för skatten, så kallad överkompensation, har försvunnit i och med det kraftiga prisfallet på olja under hösten. Beräkningarna bakom skatten bygger på föråldrade priser. Beskattningen av biodiesel kommer att leda till ökad användning av fossila drivmedel och ökade utsläpp av koldioxid.
Svebio bjuder in till flygfrukost den 26 november i Stockholm. Vid frukosten redovisar vi hur långt man kommit, vilka potentialer det finns för hållbara biodrivmedel för flyget och vad som kan göras för att skynda på användningen av biodrivmedel för flyget i Sverige och övriga Norden.
Den 1 januari 2015 höjs skatten för industriföretag från 30 till 60 procent av koldioxidskatten på fossila bränslen. Det motsvarar en höjd skatt med cirka 1 000 kr per kubikmeter olja eller totalt 250 miljoner kronor per år för de 200 företag som finns med på tidningen Bioenergis karta med industriföretag som kan spara mest på att byta till biobränsle.
SAS flight SK 066 klockan 8.15 den 4 november till Östersund blir den första reguljära flighten från Arlanda som går på biodrivmedel. Med på flighten finns många av deltagarna i Svebios konferens Årets Bioenergidagar som arrangeras i Östersund 4 – 5 november, och där ett av årets teman är biobränslen för flyg.
Regeringen föreslår ytterligare höjd koldioxidskatt för industrier som inte deltar i handeln med utsläppsrätter, dvs företag utanför den tunga industrin. Redan vid kommande årsskifte höjs deras koldioxidskatt kraftigt, och regeringen föreslår nu full koldioxidskatt från 1 januari 2016. Det ger möjlighet att ersätta olja, gasol, naturgas och kol med biobränslen som pellets, flis och biooljor.
Regeringen föreslår en ny skatt på biodiesel som ska förhindra så kallad överkompensation i förhållande till fossil diesel. Åtgärder har dålig tajming efter som de globala oljepriserna sjunker och dieselpriset är på väg ner. Risken är stor att den snabba tillväxten för klimatvänlig biodiesel nu avbryts.
– Vi hade väntat oss besked om hur den nya regeringen vill gynna användningen av biodrivmedel och hur man vill stimulera produktionen av biodrivmedel från skogssektorn, ett tema som togs upp av Stefan Löfven i valrörelsen. Det säger Svebios vd Gustav Melin i en kommentar till regeringsförklaringen.
Det finns 201 biokraftverk i drift i Sverige idag och drygt 30 anläggningar byggs eller planeras. Det visar tidningen Bioenergis nya sammanställning över biokraft i Sverige. Den totala installerade effekten i de biokraftverk som är i drift är cirka 4 382 MW. Biokraften levererade under 2013 drygt 10 TWh el från biobränsle, avfall och torv.
– Konsultbolaget Ramböll har gett ut en rapport om det svenska elsystemet där man inte alls har med det tredje största kraftslaget, biokraften, i den förnybara elproduktionen. Detta trots att vi redan nu har drygt 4 000 megawatt biokraft som producerar 12 TWh om året och som skulle producera 25 TWh om de bara kördes årets 8 kallaste månader. Gör om – Gör rätt säger Gustav Melin, vd i Svebio.
– USA har nu tagit en klar ledning i utvecklingen av biodrivmedel från cellulosa. Vi ser under 2014 ett kommersiellt genombrott för den nya tekniken som ska ge oss förnybara drivmedel från cellulosahaltiga råvaror från jordbruk och skogsbruk. I USA invigs i år fyra fabriker, medan utvecklingen står stilla i Sverige. Det konstaterar Gustav Melin, vd i Svebio.
Regeringen har idag lagt en lagrådsremiss om att införa skatt på biodiesel, så kallad FAME, som till 100 procent utgörs av rapsdiesel. Svebio anser att skatten motverkar klimatomställningen i transportsektorn och att svenska politiker måste verka för ändringar av regelverket i EU.
Radioprogrammet Klotet uppmärksammar att Australien tagit bort koldioxidskatten på kolkraftverk. Men man påstår felaktigt att vi i Sverige har en tio gånger så hög koldioxidskatt. Det är fel, när det gäller elproduktionen. Där avskaffades koldioxidskatten helt för 1,5 år sedan, och användningen av kol ökade då med 40 procent. På den punkten har vi inte så mycket att skryta med, säger Gustav Melin.
