John Hasslers förslag riskerar minskad produktion i skogs- och jordbruket samt sämre beredskap

John Hassler vill omarbeta de svenska klimatmålen till EU:s mål. Det betyder i praktiken att Sverige sänker klimatambitionerna, särskilt på transportområdet där det istället föreslås ett skarpare fokus på elektrifiering. Professor Hasslers förslag går i linje med regeringens lagda proposition för reduktionsplikten om att kraftigt minska användningen av biodrivmedel. EU:s mål på transportområdet är mycket måttliga och det är problem med att få gehör i EU för grödbaserade biodrivmedel. Det konstaterar Anna Törner, VD i Svebio.

Det betyder också att fokus för utsläppsminskningarna flyttar från transportsektorn till de gröna näringarna och till biobränsleförsörjningen.

De övergripande EU-målen är ambitiösa. Sverige måste minska utsläppen i den så kallade ESR-sektorn, alla verksamheter utanför utsläppshandeln ETS, med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. I de flesta andra EU-länder kan man klara sina klimatmål genom att minska utsläppen från bostadsuppvärmning, men i Sverige har vi redan skrotat fossilbränslepannorna, och mer än hälften av våra bostäder har biobaserad fjärrvärme.

Tre fjärdedelar av ESR-utsläppen i Sverige finns därför inom transporter och arbetsmaskiner och består av utsläpp från förbränning av fossil bensin och diesel. Dessutom finns vissa andra utsläpp i jordbruket, t ex av metan och lustgas. Om man ska klara det skarpa EU-målet till 2030 och samtidigt ökar utsläpp från fossila drivmedel måste målet nås genom produktionshämmande åtgärder inom jordbruket eller skogsbruket.

Det betyder att de gröna näringarna får bära konsekvenserna av den sänkta reduktionsplikten och att utsläppen ökar i transportsektorn. Det handlar i klartext om lägre avverkningsnivåer, minskade inkomster för skogsägare och hot mot skogsindustrin, kanske också nedläggning av jordbruksmark eller minskad djurhållning, även om förslag finns för att snabbutreda ett ersättningssystem till markägare för den klimatnytta som skapas när skogsavverkning minskar och kolinlagring ökar. Det leder också till minskad produktion av förnybara material och mindre volymer biobränslen, som huvudsakligen kommer från biprodukter från skogsindustrin och avverkningsrester från slutavverkningar och gallringar. Detta betyder också minskad inhemsk marknad och riskerar fördröjningar i industriella investeringar och sämre förutsättningar ur ett beredskapsperspektiv.