Klimatpolitik i obalans i budgeten

Regeringens klimatpolitik tacklar inte den stora frågan – hur vi ska ersätta de fossila drivmedlen, bensin och diesel. Tvärtom innebär budgeten ett steg bakåt, genom att det införs en ny skatt på E85 och höjd skatt på rapsdiesel. Istället innehåller budgeten en rad förslag som har marginell inverkan på utsläppen av klimatgaser. 

På ett par punkter får regeringen klart godkänt: koldioxidskatten höjs för den del industri och näringsliv som inte handlar med utsläppsrätter och det sker också en höjning av koldioxidskatten för fossil bensin och diesel. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, i en kommentar till budgeten.

Bland de förslag som har liten påverkan på klimatet märks:

• Det ökade stödet till solceller, eftersom solcellerna producerar el under den tid av året då det mestadels redan idag är överskott på klimatneutral elproduktion.
• Stöd till upprustning av miljonprogrammet, som minskar användningen av klimatneutral fjärrvärme och försämrar förutsättningarna för förnybar kraftproduktion med biokraft. Självklart ska man isolera husen men det är inte energieffektivt om det krävs stöd för att göra åtgärden.
• Stöd till cykling, elbilar och elbussar, som har begränsad påverkan på utsläppen av koldioxid från transportsektorn.

Det är inom transportsektorn som regeringen måste sätta in åtgärderna för att få bort de fossila utsläppen och då är det effektivt att höja koldioxidskatten och låta alla olika goda lösningar konkurrera med varandra på lika villkor. En sådan politik skulle innebära att skogsindustrin investerar i Sverige för att tillverka konkurrenskraftiga biodrivmedel som ger arbetstillfällen och industriutveckling i glesbygd. Det blir kostsamt att vänta till slutet av mandatperioden innan förutsättningarna för hur vi ska gå vidare mot fossilfrihet blir klara.

För ytterligare upplysningar kontakta Gustav Melin, tel 070-5244400 eller Kjell Andersson, tel 070-4417192.