Gå direkt till innehåll
Genrebild. Huset på bilden har ingen koppling till texten.

Blogginlägg

Radon i fritidshuset är lätt att missa – särskilt när vattnet kommer från egen brunn

När fritidshusen öppnas för säsongen är det många som ser över vatten, avlopp och ventilation. Men en fråga hamnar ofta i skymundan: radon i vattnet. För den som har egen brunn kan det vara en risk som varken syns, luktar eller märks i vardagen, men som ändå bidrar till den totala exponeringen för radon.

Radon i vatten förekommer framför allt i bergborrade brunnar och i områden med uranrik berggrund. Många känner till att radon kan finnas i inomhusluften, men färre känner till att hushållsvattnet också kan vara en källa. När vattnet används frigörs radongasen och sprids i luften i bostaden.

– Många tänker att det räcker att undvika att dricka vattnet. Men problemet handlar framför allt om att radonet frigörs när vattnet används i vardagen, säger Dag Sedin, ordförande i Svensk Radonförening.

Radon i vatten påverkar inomhusluften
När vatten används till dusch, disk, tvätt eller bad avgår radon från vattnet till inomhusluften. Det innebär att man kan andas in radonet även om man inte dricker vattnet. Störst radonavgång sker vid aktiviteter där vattnet finfördelas eller värms upp, exempelvis vid duschning och disk.

Radon i vatten bör därför inte ses som en separat fråga från radon i inomhusluft. Halterna hänger ihop. En förhöjd radonhalt i hushållsvattnet kan bidra till att den totala radonhalten i bostaden blir högre.

En vanlig tumregel är att 1 000 becquerel radon per liter vatten kan ge ett tillskott på omkring 100 becquerel per kubikmeter luft inomhus. För den som redan har radon från marken eller från byggnadsmaterial kan vattnet bli ytterligare en källa till exponering.

Långvarig exponering för höga radonhalter ökar risken för lungcancer. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon omkring 500 fall av lungcancer varje år i Sverige. Risken är särskilt hög för rökare.

Även fritidshuset räknas in i den totala exponeringen
Många tänker att fritidshuset används för sällan för att en mätning ska vara relevant. Men enligt Svensk Radonförening är det viktigt att se till den samlade exponeringen över tid.

Vi vistas i flera olika miljöer under ett år: hemma, på arbetet och i fritidshus. Det är den totala mängden radon vi utsätts för som påverkar risken på lång sikt.

– Det är lätt att tänka att några veckor om året inte spelar så stor roll. Men all exponering räknas, särskilt om man vistas i flera miljöer med förhöjda radonhalter, säger Dag Sedin.

Under senare år har många också börjat använda sina fritidshus under längre perioder än tidigare. För vissa fungerar huset delar av året som både bostad och arbetsplats, vilket gör inomhusmiljön ännu viktigare.

Den som har egen brunn ansvarar själv
Kommunalt dricksvatten kontrolleras regelbundet, men den som har egen brunn ansvarar själv för att undersöka vattenkvaliteten. Det gäller inte minst radon, särskilt i bergborrade brunnar där risken för förhöjda halter ofta är större.

Livsmedelsverket klassar vatten med mer än 100 becquerel radon per liter som tjänligt med anmärkning. Vid nivåer över 1 000 becquerel per liter bedöms vattnet som otjänligt som livsmedel och åtgärder rekommenderas.

Om analysen visar förhöjda halter finns tekniska lösningar som kan minska problemen, exempelvis luftning av vattnet innan det används i hushållet.

Att mäta radon i både luft och vatten behöver inte vara komplicerat, men det ger ett viktigt underlag för att kunna bedöma boendemiljön. För den som har egen brunn är det en fråga som är värd att ta på allvar, även om fritidshuset bara används under delar av året.

Radon i vatten kan mätas året runt. För att få ett tillförlitligt årsmedelvärde för radonhalten i inomhusluften i fritidshuset krävs däremot en mätning som pågår i minst två månader under eldningssäsongen, det vill säga mellan 1 oktober och 30 april.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

  • mäta radon i vatten.jpg
    Licens:
    All rights reserved
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    5953 x 3968, 5,59 MB
  • Dag Sedin, ordförande i Svensk Radonförening.png
    Licens:
    All rights reserved
    Filformat:
    .png
    Storlek:
    1280 x 720, 1,01 MB

Relaterat innehåll

  • Nära var fjärde villa som mätt radon visar förhöjda halter

    Inför Nationella Radonveckan: Svensk Radonförening efterlyser bättre uppföljning av den nationella handlingsplanen. Under den första Nationella Radonveckan (3–9 november) lyfter Svensk Radonförening ny statistik från Radonova Laboratories som visar att nästan var fjärde villa (23 procent) som genomfört en radonmätning har radonhalter över referensnivån på 200 Bq/m³.

    Inför Nationella Radonveckan: Svensk Radonförening efterlyser bättre uppföljning av den nationella handlingsplanen.
  • Systemfel när nya bostäder tas i bruk utan att radonhalten har kontrollerats

    Det går i dag att flytta in i ett nybyggt hus utan att någon har kontrollerat radonhalten. Samtidigt finns tydliga krav på att byggnader ska skydda människor mot hälsofarliga ämnen. Där uppstår en motsägelse som väcker frågor. Hur vet man att kraven verkligen är uppfyllda om ingen mätning har gjorts? För Svensk Radonförening handlar det om ett system som inte riktigt går ihop.

  • Radon och lungcancer – Sverige behöver en nollvision

    Trots tydlig lagstiftning och enkla lösningar fortsätter radon att skörda hundratals liv varje år. Det är hög tid att ge frågan den tyngd den förtjänar – och att sätta upp ett tydligt nationellt mål för att minska radonrelaterad cancer. Ett nollvision skulle ge en gemensam målbild som mobiliserar kommuner, arbetsgivare och privatpersoner.

  • Sju vanliga myter om radon – och vad som faktiskt stämmer

    Den 3–9 november uppmärksammas Nationella Radonveckan runt om i landet. Ett av syftena är att ta udden av några av de vanligaste missförstånden kring radon, myter som riskerar att göra att många inte tar problemet på allvar eller tror att de redan har gjort tillräckligt. Här reder vi ut sju vanliga myter och förklarar vad som faktiskt gäller.

  • Tre frågor till Göran Pershagen om radon och hälsa

    Inför den första Nationella Radonveckan intervjuade vi Göran Pershagen, läkare och professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Han har forskat om radon och lungcancer i flera decennier.