En sammanställning av närmare 138 000 radonmätningar visar att drygt 19 procent av de mätta villorna har radonhalter över den svenska referensnivån. Under den Nationella Radonveckan den 2–8 november lyfter Svensk Radonförening behovet av att fler får kunskap om radon, mäter sina bostäder och följer upp förhöjda värden. Sammanställningen bygger på statistik från Radonova Laboratories.
När Svensk Radonförening startade Nationella Radonveckan hämtades inspiration från Storbritannien. Där har UK Radon Association samlat sina informationsinsatser under en gemensam vecka. Ordförande Maria Dugdale berättar om vad som fungerat bäst och ger ett råd till Sverige: gör radonfrågan relevant för människors vardag.
Den 2–8 november 2026 genomförs Nationella Radonveckan för andra gången. Bakom initiativet står Svensk Radonförening, som vill öka kunskapen om radon och få fler att mäta i bostäder och på arbetsplatser samt åtgärda förhöjda halter.
Den 1 oktober 2026 började Strålsäkerhetsmyndighetens reviderade metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder att tillämpas. Grunderna för radonmätning är i stort sett desamma som tidigare, men den nya versionen innehåller flera ändringar och förtydliganden som behöver beaktas. För den som planerar mätningar i flerbostadshus är det särskilt viktigt att se över hur urvalet av lägenheter görs.
Vill du bli säkrare i frågor som rör radonmätning, besiktning och åtgärder? Den 20–21 oktober arrangerar Svensk Radonförening kursen Radon i byggnader på Elite Hotel Marina Tower i Stockholm. Anmälan är fortfarande öppen. Kursen ger en bred utbildning inom radon i byggnader och är relevant både för dig som siktar på att certifiera dig som sakkunnig och för dig som vill fördjupa dina kunskaper.
Hur ska Sverige få bättre kunskap om radonhalterna i bostäder och andra byggnader? Svensk Radonförenings valenkät visar tydliga skillnader mellan riksdagspartierna. Några vill se stärkta eller obligatoriska kontroller, andra lyfter tillsyn, information, ekonomiska incitament eller fastighetsägarens eget ansvar.
Efter ett lyckat premiärår återkommer Nationella Radonveckan den 2–8 november 2026. Svensk Radonförening fortsätter satsningen för att öka kunskapen om radon, få fler att mäta och bidra till att minska hälsoriskerna i bostäder och på arbetsplatser.
Radonbidraget kan få en återkomst efter valet. Det visar Svensk Radonförenings valenkät till riksdagspartierna. Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet säger tydligt att de vill återinföra bidraget, medan Centerpartiet är berett att diskutera frågan och Miljöpartiet inte utesluter en återkomst.
Den 20–21 oktober 2026 arrangerar Svensk Radonförening kursen Radon i byggnader, en efterfrågad utbildning som ger både teoretiska och praktiska kunskaper.
Många förknippar radon med vinterhalvåret och eldningssäsongen, då långtidsmätningar genomförs för att fastställa ett årsmedelvärde. Men när mätsäsongen avslutas börjar i många fall det arbete som faktiskt avgör om radonproblemen minskar eller består. För Svensk Radonförening är radon därför en fråga som kräver uppmärksamhet långt utanför själva mätperioden.
De senaste avsnitten av Radonpodden finns nu även på Youtube. Därmed går det inte bara att lyssna på samtalen, utan också att ta del av intervjuerna i sin helhet med ett par av radonområdets mest välrenommerade forskare.
När fritidshusen öppnas för säsongen är det många som ser över vatten, avlopp och ventilation. Men en fråga hamnar ofta i skymundan: radon i vattnet. För den som har egen brunn kan det vara en risk som varken syns, luktar eller märks i vardagen, men som ändå bidrar till den totala exponeringen för radon.
Två nya avsnitt av Radonpodden är nu publicerade. Den här gången ligger fokus på forskning, internationella perspektiv och vad vi faktiskt vet om radonets risker i dag.
Det går i dag att flytta in i ett nybyggt hus utan att någon har kontrollerat radonhalten. Samtidigt finns tydliga krav på att byggnader ska skydda människor mot hälsofarliga ämnen. Där uppstår en motsägelse som väcker frågor. Hur vet man att kraven verkligen är uppfyllda om ingen mätning har gjorts? För Svensk Radonförening handlar det om ett system som inte riktigt går ihop.
Årets Radondag blev den hittills mest välbesökta sedan konferensen startade. Totalt deltog omkring 145 personer, både på plats i Solna och digitalt. Ett 50-tal av deltagarna representerade kommuner, vilket tydligt visar det växande engagemanget för radonfrågan runt om i landet.
Du har tidigare deltagit på Radondagen, och vi hoppas att du upplevde dagen som värdefull och relevant i ditt arbete med radonfrågor. Nu vill vi gärna bjuda in dig igen. Den 18 mars är det åter dags för den årliga mötesplatsen för alla som arbetar med, berörs av eller vill fördjupa sig i radonfrågan. Programmet är i stort sett klart och anmälan är nu öppen för både fysisk och digital medverkan.
Den 18 mars 2026 är det återigen dags för Radondagen – den årliga mötesplatsen för alla som arbetar med, berörs av eller vill fördjupa sig i radonfrågan. Nu är programmet klart och anmälan öppen för både fysisk och digital medverkan. För kommunanställda finns dessutom möjlighet att delta digitalt utan kostnad.
Radon är ett av våra största inomhusmiljöproblem och efterfrågan på rätt kompetens ökar. Den 20–21 april 2026 arrangerar Svensk Radonförening kursen Radon i byggnader, en grundläggande utbildning som ger dig både teoretiska och praktiska kunskaper för att arbeta professionellt med radonfrågor.
När vi nu närmar oss slutet av 2025 kan vi konstatera att radonfrågan tagit flera tydliga kliv framåt. Intresset för säkra inomhusmiljöer har ökat och fler än tidigare har engagerat sig i arbetet med att förebygga radonrelaterade risker. För Svensk Radonförening har året präglats av nya initiativ, bredare genomslag och en vilja att fortsätta driva utvecklingen i rätt riktning.
Den första Nationella Radonveckan är genomförd och har fått ett mycket positivt gensvar. Engagemanget har varit stort från medlemmar, branschföreträdare, kommuner, myndigheter, politiker, fastighetsägare och privatpersoner. Tack vare alla insatser har radonfrågan fått en tydligare plats i samhällsdebatten och nått människor som tidigare saknat kunskap om riskerna.
