Radonföreningen träffade Arbetsmiljöverket för att diskutera förbättrad tillsyn

Under de senaste åren har Svensk Radonförening träffat flera olika myndigheter, branschföreningar, beslutfattare och intresseorganisationer, främst för att sprida budskapet om vikten av att mäta radon och att sanera radon, samt bidra till ökad kunskap om riskerna med förhöjda radonvärden.

Radonföreningen hade torsdagen 4 november ett bra möte med Arbetsmiljöverket inte minst för att hitta gemensamma nämnare samt diskutera möjligheterna till bättre tillsyn av mätning av radon på arbetsplatser samt om radonkartor.

På mötet fick Radonföreningens ordförande Dag Sedin chansen att berätta för Arbetsmiljöverket om vikten av mätning på arbetsplatser och visa upp några exempel på nackdelen med att utgå från radonkartor för mycket.

Samtidigt fick Radonföreningen möjlighet att höra Arbetsmiljöverket presentera hur de arbetar och hur deras verksamhet ser ut med tillsynsarbetet för radonmätning på arbetsplatser.

Efter mötet var det positiva miner från båda håll och för Radonföreningen känns det roligt att en myndighet, som i detta fall Arbetsmiljöverket, är nyfikna på att lära sig mer om radon och vikten mäta rätt på arbetsplatser.

Från Radonföreningen deltog ordförande Dag Sedin samt Tryggve Rönnqvist medan Arbetsmiljöverkets laguppställning bestod av Martin Lindgren.

Vilka regler gäller för radon på arbetsplatser?

Regler för radon på arbetsplatser finns i Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2018:1, Hygieniska gränsvärden. Tillsynsmyndighet är Arbetsmiljöinspektionen.

Gränsvärdena är olika för arbetsplatser under jord, t.ex. gruvor och bergrum, och arbetsplatser över jord. Gränsvärdena för radon på arbetsplatser uttrycks som totalexponering under ett år. Förenklat kan sägas att gränsvärdet som gäller vid arbetsplatser ovan jord ungefär motsvarar riktvärdet för radon i bostäder, 200 Bq/m3, vid en exponering under 1 800 timmar. Gränsvärdet på arbetsplatser under jord motsvarar ungefär en radonhalt på 1 300 Bq/m3 vid en exponering under 1 600 timmar.

Hur mätning av radon på arbetsplatser ska utföras framgår av Strålsäkerhetsmyndighetens, SSM:s, metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser. Eftersom det är vanligt att ventilationen på arbetsplatser är avstängd under nätter och helger kan mätning med spårfilmsdosor visa på en högre radonhalt än vad det egentligen är under arbetstid. När det mätts upp höga radonhalter vid orienterande radonmätningar med spårfilmsdosor finns det därför skäl att utföra uppföljande mätningar, vilka ska utföras dygnet runt med en tidsupplöst mätutrustning, som på ett effektivt sätt kan särskilja mätvärden under arbetstid och icke arbetstid. 

Vad ska jag tänka på vid mätning av radon på en arbetsplats?

Under tiden radonhalten mäts ska allt fungera som vanligt och vädring utföras i normal omfattning. Den ventilation som finns ska fungera på avsett sätt. Friskluftsventiler ska vara öppna, om inte helt öppna så i alla fall inte helt stängda. Se över och rensa vid behov frånluftskanalerna innan radonmätningen startas. Kontrollera också så att det finns vatten i vattenlåsen i alla golvbrunnar och täta eventuella synbara otätheter i grunden innan mätningen startas, t.ex. vid kulvertmynningar, i rensbrunnar för avlopp, vid gamla kapade avloppsrör eller liknande otätheter. Då ger mätningen en riktig bild av radonsituationen på arbetsplatsen.

Radondosorna ska placeras i lokalerna så att mätresultaten i så stor utsträckning som möjligt speglar radonsituationen i olika delar av och i olika byggnader som tillhör arbetsplatsen. Särskilt viktigt är att kontrollera lokaler med markkontakt och lokaler där det finns blåbetong.

Fyll i efterfrågade uppgifter i mätprotokollet och skriv in när mätningen startas och när den avslutas.
Skicka in radondosorna och mätprotokollet till laboratoriet direkt när mätningen är avslutad. Blir dosorna liggande ett tag innan de skickas iväg så exponeras dosorna för radon under en längre tid än vad som står i mätprotokollet och den radonhalt som står i mätrapporten från laboratoriet blir då högre än den i verkligheten är.

Mät med dosor från ackrediterade radonlaboratorier. Dosor för radonmätning kan enkelt beställas av laboratorier eller av konsult- och åtgärdsföretag inom radonbranschen. En del kommuner förmedlar också dosor för radonmätning till boende inom kommunen.

Utan att mäta går det inte att säkert veta om radonhalten är hög eller låg. Det gäller i princip för alla byggnader.

Den kommun där vår arbetsplats finns har gjort en kartering av riskerna med radon i marken. Hur noggranna är kommunernas karteringar av radonrisker?

De flesta kommuner har mycket översiktliga kartor där marken har klassats i tre områden, lågrisk- normalrisk- och högriskområden. Tyvärr uppfattas dessa kartor många gånger som att det inte finns någon risk alls annat än i högriskområdena. Lågriskområde innebär inte att risken är noll. Eftersom riskkarteringen endast är översiktlig kan kommunernas kartor heller inte användas för att säkert säga något om riskerna vid den lilla markyta som byggnad står på.

Det är också så att byggnadens grundkonstruktion är helt avgörande för hur mycket radon från marken som kommer in. Byggnader som står intill varandra kan därför ha väldigt olika radonhalter. Det kan mycket väl finnas höga radonhalter i byggnader som står på mark där radonrisken bedöms som låg, men där det finns stora otätheter mot marken i grunden. Det måste betonas att det alltid finns tillräckligt höga radonhalter i marken, även i lågriskområden, för att det

Hur ofta bör radonhalten mätas?

I de byggnader där det mätts upp en hög radonhalt och som åtgärdats bör mätningar göras minst vart 5:e år för att kontrollera att åtgärderna har en bestående effekt.

I alla byggnader där det görs förändringar som kan påverka radonhalten, t.ex. till- eller ombyggnader, bör en radonmätning göras för att kontrollera att förändringen inte har lett till att radonhalten har ökat.