Hur ska Sverige få bättre kunskap om radonhalterna i bostäder och andra byggnader? Svensk Radonförenings valenkät visar tydliga skillnader mellan riksdagspartierna. Några vill se stärkta eller obligatoriska kontroller, andra lyfter tillsyn, information, ekonomiska incitament eller fastighetsägarens eget ansvar.
Efter ett lyckat premiärår återkommer Nationella Radonveckan den 2–8 november 2026. Svensk Radonförening fortsätter satsningen för att öka kunskapen om radon, få fler att mäta och bidra till att minska hälsoriskerna i bostäder och på arbetsplatser.
Radonbidraget kan få en återkomst efter valet. Det visar Svensk Radonförenings valenkät till riksdagspartierna. Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet säger tydligt att de vill återinföra bidraget, medan Centerpartiet är berett att diskutera frågan och Miljöpartiet inte utesluter en återkomst.
Den 20–21 oktober 2026 arrangerar Svensk Radonförening kursen Radon i byggnader, en efterfrågad utbildning som ger både teoretiska och praktiska kunskaper.
De senaste avsnitten av Radonpodden finns nu även på Youtube. Därmed går det inte bara att lyssna på samtalen, utan också att ta del av intervjuerna i sin helhet med ett par av radonområdets mest välrenommerade forskare.
Två nya avsnitt av Radonpodden är nu publicerade. Den här gången ligger fokus på forskning, internationella perspektiv och vad vi faktiskt vet om radonets risker i dag.
Det går i dag att flytta in i ett nybyggt hus utan att någon har kontrollerat radonhalten. Samtidigt finns tydliga krav på att byggnader ska skydda människor mot hälsofarliga ämnen. Där uppstår en motsägelse som väcker frågor. Hur vet man att kraven verkligen är uppfyllda om ingen mätning har gjorts? För Svensk Radonförening handlar det om ett system som inte riktigt går ihop.
Årets Radondag blev den hittills mest välbesökta sedan konferensen startade. Totalt deltog omkring 145 personer, både på plats i Solna och digitalt. Ett 50-tal av deltagarna representerade kommuner, vilket tydligt visar det växande engagemanget för radonfrågan runt om i landet.
Radon orsakar varje år omkring 500 fall av lungcancer i Sverige och är därmed ett av våra största miljörelaterade folkhälsoproblem. Samtidigt pågår ett omfattande arbete ute i landets kommuner – och under Radondagen den 18 mars lyfts flera konkreta exempel på hur radonarbetet kan bedrivas i praktiken. I år medverkar bland andra Sundsvalls kommun och Karlstads Bostadsbolag.
Du har tidigare deltagit på Radondagen, och vi hoppas att du upplevde dagen som värdefull och relevant i ditt arbete med radonfrågor. Nu vill vi gärna bjuda in dig igen. Den 18 mars är det åter dags för den årliga mötesplatsen för alla som arbetar med, berörs av eller vill fördjupa sig i radonfrågan. Programmet är i stort sett klart och anmälan är nu öppen för både fysisk och digital medverkan.
Den 18 mars 2026 är det återigen dags för Radondagen – den årliga mötesplatsen för alla som arbetar med, berörs av eller vill fördjupa sig i radonfrågan. Nu är programmet klart och anmälan öppen för både fysisk och digital medverkan. För kommunanställda finns dessutom möjlighet att delta digitalt utan kostnad.
Radon är ett av våra största inomhusmiljöproblem och efterfrågan på rätt kompetens ökar. Den 20–21 april 2026 arrangerar Svensk Radonförening kursen Radon i byggnader, en grundläggande utbildning som ger dig både teoretiska och praktiska kunskaper för att arbeta professionellt med radonfrågor.
Trots tydlig lagstiftning och enkla lösningar fortsätter radon att skörda hundratals liv varje år. Det är hög tid att ge frågan den tyngd den förtjänar – och att sätta upp ett tydligt nationellt mål för att minska radonrelaterad cancer. Ett nollvision skulle ge en gemensam målbild som mobiliserar kommuner, arbetsgivare och privatpersoner.
Den 18 mars 2026 är det dags för nästa upplaga av Radondagen. Då samlas branschföreträdare, experter, myndigheter, kommuner, politiker och andra intresserade för att lyfta radonfrågan och hur vi tillsammans skapar ett tryggare inomhusklimat i både hem och arbetsmiljöer.
På måndag startar Sveriges första Nationella Radonvecka, den 3–9 november – ett initiativ för att öka medvetenheten om radon, en gas som varje år orsakar runt 500 fall av lungcancer.
Den 3–9 november uppmärksammas Nationella Radonveckan runt om i landet. Ett av syftena är att ta udden av några av de vanligaste missförstånden kring radon, myter som riskerar att göra att många inte tar problemet på allvar eller tror att de redan har gjort tillräckligt. Här reder vi ut sju vanliga myter och förklarar vad som faktiskt gäller.
Radon är en osynlig gas – men ansvaret för att hålla nivåerna säkra är allt annat än osynligt. I det femte avsnittet av Radonpodden reder programledaren Caroline Szyber och Svensk Radonförenings ordförande Dag Sedin ut vem som faktiskt bär ansvaret när radonhalterna överstiger gränsvärdena och vad lagen säger.
Hur skyddar vi barn och skolpersonal från osynliga hälsorisker i klassrummet? I det fjärde avsnittet av Radonpodden tar programledaren Caroline Szyber och Svensk Radonförenings ordförande Dag Sedin upp en av Sveriges mest förbisedda arbetsmiljöfrågor, radon i skolor.
Varje år orsakar radon omkring 500 fall av lungcancer i Sverige. Trots det är kunskapen om riskerna fortfarande låg, och många bostäder och arbetsplatser har aldrig mätt sina radonhalter. För att ändra på detta lanseras nu den första Nationella Radonveckan, som äger rum 2–9 november 2025.
Svensk Radonförenings kurs om radon i byggnader ger teoretiska och praktiska kunskaper om radon för att kunna mäta, undersöka, projektera och utföra rätt åtgärder mot radon i byggnader. Detta är en kurs som inte bara vänder sig till radonkonsulter, utan är även lämplig för dem som arbetar med radonfrågor på fastighetsbolag, miljökontor eller besiktningsbolag.
Frivillig tentamen anordnas i direk