Sommarens torka och bränder fortsätter att sätta press på de svenska bönderna. Konsekvenserna slår nu med full kraft även mot den svenska matfågelbranschen. Åtgärder måste därför snabbt sättas in som stillar kycklingböndernas oro för att importerade ”fulkycklingar” ska fylla diskarna.
Regeringen har nu inlett ett lagstiftningsarbete med obligatoriskt krav för alla kommuner, landsting och myndigheter vid upphandlingar av animaliska livsmedel, kött och fågel. Något Svensk Fågel välkomnar och länge har efterfrågat.
Nyligen kom regeringen med ett utspel om att all krogmat också ska ursprungsmärkas. Det är ett utmärkt förslag men det räcker inte. Det måste också finnas möjlighet till ordentlig kontroll. Utan det blir lagstiftningen tandlös.
Nyligen kom regeringen med ett utspel om att all krogmat också ska ursprungsmärkas. Det är ett utmärkt förslag men det räcker inte. Det måste också finnas möjlighet till ordentlig kontroll. Utan det blir lagstiftningen tandlös.
Medan många sjukhus runt om i Sverige kämpar med att motverka multiresistenta bakterier serveras patienterna importerad, antibiotikabehandlad kyckling. Det visar en kartläggning som branschorganisationen Svensk Fågel har genomfört.
Svensk Fågel är mycket positiv till regeringens förslag om en obligatorisk ursprungsmärkning av mat på restauranger och storkök. Matfågelbranschen har redan i dag en välkänd kvalitets-och ursprungsmärkning i butik, i form av den Gula Pippin, som konsumenterna efterfrågar. En symbol som enkelt går att användas även på krogen. Men det finns utmaningar.
Under Svensk Fågels årsstämma som hölls i Jönköping den 22 mars framkom att svensk kyckling är frisk, antibiotikaanvändningen är låg och närmast obefintlig liksom campylobacternivån som nu är extremt låg. På årsstämman diskuterades även kommande regler från Jordbruksverket samt ett ökat fokus på export och hållbarhet.
Enligt Jordbruksverkets statistik för 2017 så ökade den totala förbrukningen av svenskt fågelkött förra året. Svensk Fågels medlemsföretag ökade sin totala produktionsvolym med cirka två procent.
I veckan gick startskottet för finalerna av SkolmatsGastro 2018 - SM i skolmat. Fyra av totalt fem finalistlag har kyckling på menyn. Först ut var Örmoskolan Tingsryds kommun. Näst på tur står Smedtorp Skolan i Tomelilla, Nannaskolan i Uppsala och Dinkelskolan i Munkedal. Frågan är vem är bäst i Sverige på kyckling?
Trots att 8/10 konsumenter vill ha svensk kyckling serverar en majoritet av de populäraste kedjorna importerade alternativ. Ofta kommer kycklingen från länder där kraven på djurskydd, arbetsförhållanden och antibiotikaanvändning är betydligt lägre än i Sverige.
I dagarna börjar skolan för tusentals elever runtom i landet och dörrarna till skolmatsalarna öppnas. 8 av 10 svenskar vill ha mat från svenska bönder i skolan men en ny pilotstudie visar en annan verklighet. Trots att allt fler kommuner upphandlar svenskt är det fortfarande vanligt med kyckling från länder som Thailand och Brasilien.
Varje dag serveras 1,3 miljoner portioner skolmat i Sverige. Men varifrån kommer maten och hur enkelt är det för svenska ungdomar att göra medvetna val när det kommer till dagens viktigaste måltid? Under ett lunchseminarium, 5 juni kl. 12-13, tittar vi närmare på hur hållbar den svenska skolmaten är oavsett om den serveras i ett skolkök eller via lunchkuponger på en snabbmatsrestaurang.