Gå direkt till innehåll
Prevention leder till förbättrad hälsa – läkare har en nyckelroll i levnadsvanearbetet

Nyhet -

Prevention leder till förbättrad hälsa – läkare har en nyckelroll i levnadsvanearbetet

Social­styrelsen presenterade i juni 2018 nya nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Läkare har en nyckelroll i arbetet för förbättrad hälsa genom att förebygga och behandla sjukdom. Hälsoekonomiska beräkningar visar att kostnaden för preventionsarbete är låg jämfört med många andra åtgärder inom hälso- och sjukvården. Läkaresällskapet har på uppdrag av Socialstyrelsen genom Levnadsvaneprojektet arbetat med frågan sedan 2011. 

– Hälften av alla kvinnor och två tredje­delar av männen har minst en ohälsosam levnadsvana, säger Lars Jerdén, allmänläkare, docent och ordförande i Läkaresällskapets Preventionskommitté, i en kommentar till de nya riktlinjerna i Läkartidningen den 21 januari 2019. Det innebär cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige!

De nya riktlinjerna bygger på systematiska kunskapsöversikter. Evidensen kring effekten av arbetet med levnadsvanor har ökat, jämfört med genomgången av forskningsläget inför riktlinjerna 2011. 

– Glädjande är att man i de nya riktlinjerna lyfter fram betydligt fler hälsofrämjande åtgärder när det gäller barn och ungdomar, säger Lars Jerdén. 

En annan viktig nyhet i de nya riktlinjerna, där Levnadsvaneprojektet medverkat till att öka kunskaperna, är rekommendationerna om rökstopp inför operation samt stöd till patienter med riskbruk att undvika alkohol inför operation.

– Studier visar att risken för komplikationer efter en operation på det sättet kan halveras, säger Lars Jerdén.

När det gäller samtalsåtgärder rekommenderar de nya riktlinjerna två typer, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal.

– Rådgivande samtal innebär en personcentrerad dialog med patienten, anpassad till den specifika individen, säger Lars Weinehall,senior professor och allmänläkare, Umeå universitet samt ledamot i SLS Preventionskommitté. I de vetenskapliga studier som är underlag för riktlinjerna tar ett rådgivande samtal om levnadsvanor i regel 5–15 minuter; det är alltså inte fråga om samma standardiserade råd till alla patienter.

Socialstyrelsens uppföljning av hälso- och sjukvårdens arbete visar att mycket har hänt kring levnadsvanearbetet sedan 2011, men att det ännu återstår mycket att göra inom området. Det finns en lång tradition inom läkarkåren av arbete med levnadsvanor. Den bekräftas i Socialstyrelsens utvärdering, som visar att de flesta patienter som diskuterar levnadsvanor i hälso- och sjukvården gör det med en läkare. 

Länk till Medicinsk kommentar i Läkartidningen 2019-01-21


Mer information

Lars Jerdén, docent, allmänläkare, Högskolan Dalarna, Jakobsgårdarnas akademiska vård­central, Borlänge
Lars Weinehall, senior professor, allmänläkare, Umeå universitet, Läkaresällskapets preventionskommitté,


Mer om Levnadsvaneprojektet

Läkaresällskapets startade arbetet med levnadsvanor genom Levnadsvaneprojektet på uppdrag av Socialstyrelsen 2011. Mer om projektet finns på https://www.sls.se/halsa--sjukvard/levnadsvanor/

Ämnen

Presskontakt

Jaana Logren Bergqvist

Jaana Logren Bergqvist

Presskontakt Kommunikationsansvarig Svenska Läkaresällskapet 08-440 88 68

Läkarnas oberoende vetenskapliga professionsorganisation som arbetar för bästa möjliga hälsa för alla.

Svenska Läkaresällskapet är läkarnas oberoende, vetenskapliga professionsorganisation, fackligt och politiskt obunden ideell organisation.

Läkaresällskapet arbetar för en bättre hälso- och sjukvård för dagens och morgondagens patienter. Vi utvecklar frågor som rör vetenskap, utbildning, kvalitet och etik och erbjuder en stimulerande mötesplats. Vi arrangerar konferenser, seminarier och debatter i aktuella medicinska frågor.

Svenska Läkaresällskapet
Klara Östra Kyrkogata 10
101 35 Stockholm
Sverige