Skip to main content

Etiskt och professionellt förhållningssätt viktigast vid svåra beslut i sjukvården – SLS utser Anna Sarkadi till årets etikpristagare

Pressmeddelande   •   Okt 23, 2018 13:29 CEST

Foto Uppsala Universitet

Årets mottagare av Läkaresällskapets etikpris, Hippokratespriset, Anna Sarkadi är specialistläkare och professor i socialmedicin. Priset tilldelas läkare som har en etisk medvetenhet, är kliniskt verksamma och aktiva i undervisning samt är en förebild för kollegor, medarbetare och studenter.

– Det vi vill uppmärksamma är vikten av att inspirera och skapa möjlighet till utveckling av det etiska förhållningssättet i vardagsarbetet, säger Mikael Sandlund, ordförande i Läkaresällskapets etikdelegation som föreslår pristagare.

Av prismotiveringen framgår att Anna Sarkadis ”läkargärning är ett föredöme i hur professionsetik uttrycks från det enskilda patientmötet till övergripande samhällsåtgärder”.

– Jag är mycket hedrad över att ha fått Hippokrates-priset, säger Anna Sarkadi. Som socialmedicinare har man i första hand befolkningen eller systemet som sin ”patient”, men inget gör mig gladare än när jag får se resultatet av mitt arbete i enskilda människors, i mitt fall barns och föräldrars, liv!

I motiveringen står det också att Anna Sarkadi ”alltsedan studietiden uppvisat mod, kraft, integritet och tydligt etiskt förhållningssätt i klinik, utbildning, undervisning och forskning”. Hon menar dock att ett etiskt förhållningssätt inte är något statiskt och givet.

– Det är en aktiv och livslång process som kräver ständig egen reflektion och eget ifrågasättande, säger Anna Sarkadi.

Hon anser att arbetsgivare i vården systematiskt borde ge personal mer utrymme för reflektion och arbete med förbättringar – och sedan följa upp det.

– Ges man tid och förtroende att följa sin inre etiska kompass och att göra ständiga förbättringar för och med sina patienter skulle den energi som går åt till den moraliska stress som personal i vården ofta lider av idag istället kunna omvandlas till innovationskraft, säger Anna Sarkadi.

Anna Sarkadi är också engagerad i läkarprogrammet med ett särskilt intresse för kvaliteten på utbildningen.

– I samband med införandet av det sexåriga läkarprogrammet finns nu ett intresse att skapa en större samsyn nationellt kring hur vi undervisar etik och professionell utveckling, avslutar Anna Sarkadi. Vi behöver komma överens om hur vi bör rusta våra framtida kollegor för den komplexa verklighet de kommer att befinna sig i, där ett etiskt och professionellt förhållningssätt kan vara det enda de har att falla tillbaka på i svåra beslut.

MER OM 2018 ÅRS PRISTAGARE

Anna Sarkadi är professor i socialmedicin vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset samt ordförande i Svensk förening för socialmedicin. Hon nås på 070-611 36 91.

HIPPOKRATESPRISET

Priset delas ut varje år sedan 2003 till en, max tre, läkare som med etisk medvetenhet är kliniskt verksamma och aktiva i undervisning samt förebilder för kollegor, medarbetare och studenter. För att bidra till att läkare av båda könen uppmärksammas för sitt arbete delas priset vartannat år ut till en kvinna, vartannat år till en man. Priset består av 10 000 kronor och Clarence Blomquist-medaljen i silver. Mer om nästa års etikpris på www.sls.se

SLS DELEGATION FÖR MEDICINSK ETIK

Delegationen grundades 1970 tack vare det ökande intresset i samhället för etikfrågor i anslutning till Helsingforsdeklarationens etiska riktlinjer från 1964. Delegationen tar på eget initiativ eller på uppmaning av Sällskapets fullmäktige eller nämnd, initiativ till debatt, diskussion, uttalanden och riktlinjer i medicinetiska frågor samt ger nämnden råd och upplysningar i dessa frågor. Ordförande i delegationen har varit Gustav Giertz, Gunnar Dahlström, Jan-Otto Ottosson, Kerstin Hagenfeldt, Niels Lynöe och Ingemar Engström. Ordförande sedan 2016 är Mikael Sandlund, professor i psykiatri vid Umeå universitet.

CLARENCE BLOMQUIST

Docent i medicinsk etik vid Karolinska Institutet, överläkare i psykiatri, debattör och författare samt ledamot i SLS etikdelegation under 1960- och 70-talen.

Läkarkåren hade under ett par tusen år Hippokrates ed som rättesnöre för sitt etiska handlande i patient-läkarrelationen. När vårdens organisation förändrades radikalt på 1970-talet och vården av patienterna övergick till en ”stab av hälsoarbetare" växte behovet av en vetenskapligt grundad medicinsk etik fram. Clarence Blomquist (1925-96) skrev flera medicinsk-etiska böcker där han analyserade centrala begrepp som liv och död, friskt och sjukt, läkarens yrkesroll, sjukhusets sociala struktur samt läkarens och patientens psykologiska reaktioner. Vad sker med tystnadsplikten? Hur vill vi ha våra läkare? Ska läkaren tjäna den enskilde patienten eller samhället? Får man behandla någon mot sin vilja? Är det en rättighet att dö? (Kapitel ur boken "Medicinsk etik" från 1971.)

Clarence Blomquist ville med sina texter klargöra begrepp och frågeställningar samt tillhandahålla material för egna ställningstaganden. "Betydelsen av egen tankeverksamhet kan aldrig överskattas", står det i förordet till en av hans böcker. Till hans minne delas sedan 1996 en medalj ut för särskilda insatser inom medicinsk etik. 

Svenska Läkaresällskapet är läkarkårens oberoende vetenskapliga och professionella organisation och arbetar för en förbättrad hälsa och sjukvård i samhället. Vi är en politiskt och fackligt obunden ideell förening med cirka 10 500 medlemmar. Vi arrangerar konferenser, seminarier och debatter och stödjer medicinsk forskning. Mer information hittar du på www.sls.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy