Pressmeddelande -
Förändrat huvudmannaskap löser inte vårdens utmaningar
Svenska Läkaresällskapet (SLS) har lämnat remissvar på betänkandet Ansvaret för hälso- och sjukvården (SOU 2025:62) och framhåller att vårdens utmaningar inte kan lösas genom förändrat huvudmannaskap. I stället behövs styrning som vilar på vetenskap, etik och tillit till vårdens professioner.
SLS välkomnar Vårdansvarskommitténs analys av hur ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap kan påverka vårdens jämlikhet, tillgänglighet och effektivitet, och delar bedömningen att en omfattande förändring av ansvarsfördelningen innebär både risker och möjligheter.
– Vårdens utmaningar löses inte med förändrat huvudmannaskap, utan med styrning som bygger på vetenskap, etik och tillit till vårdens professioner, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
Utökat statligt ansvar inom särskilda områden
SLS delar kommitténs uppfattning att det finns omotiverade skillnader i tillgång till vård och behandling mellan regioner, och att hälso- och sjukvårdslagens princip om vård på lika villkor behöver uppfyllas bättre. Samtidigt betonar SLS att skillnader inte alltid är omotiverade – ofta beror det på att evidensläget är svagt.
– Skillnader i vården blir omotiverade först när bästa tillgängliga evidens inte integreras i beslutsfattandet på ett rationellt sätt. För att minska variationerna krävs mer kliniskt relevant forskning och ett starkare evidensläge, säger Niklas Ekerstad, ordförande i SLS delegation för medicinsk kvalitet.
SLS anser vidare att kommitténs resonemang om ett utökat statligt ansvar är principiellt rimligt, och att de föreslagna områdena – bland annat kompetensförsörjning, läkemedel, vaccinationer, screening och rättspsykiatrisk vård – är väl lämpade för ökad nationell samordning.
Läkemedel – behov av stärkt statligt ansvar och bättre uppföljning
SLS instämmer i behovet av en fördjupad utredning om statens roll i finansiering och ansvar för läkemedel. Samtidigt betonar SLS att läkemedel är en behandlingsform bland andra och att styrning och finansiering inte kan ses isolerat från övriga behandlingsåtgärder.
– Det finns geografiska skillnader i tillgången till läkemedelsbehandling som inte kan förklaras av medicinska behov. Samtidigt måste styrningen av läkemedel ses i relation till hela vårdens organisation och finansiering, säger Mikael Hoffmann, ledamot i SLS delegation för medicinsk kvalitet.
SLS framhåller att tidig introduktion av nya behandlingar underlättas av kliniska prövningar och möjligheter till uppföljning, vilket kräver vetenskaplig kompetens och resurser. SLS ser starka skäl att genom en statlig utredning utvärdera dagens nationella processer för införande av nya läkemedel och stärka uppföljningen genom ett nationellt hälsodataregister.
Centrala principer för effektiv styrning och ansvar i hälso- och sjukvården
I remissvaret lyfter SLS fram fem avgörande punkter för ett effektivt ansvarstagande i vården – oavsett huvudmannaskap:
- Gemensam prioriteringsetik inom och mellan regioner. Vård ska ges enligt riksdagens prioriteringsplattform. Vårdgarantier och kökortningsinsatser riskerar att urholka behovs- och solidaritetsprincipen. En fortsatt nationell samordning och tydligare riktlinjer behövs, liksom ökad utbildning i plattformens tillämpning för både vårdpersonal och beslutsfattare.
- Forskning och vetenskapligt förhållningssätt. Forskning är avgörande för vårdens kvalitet och ska vila på etiska värden. Ett vetenskapligt förhållningssätt ska genomsyra hela sjukvården, från klinik till policy. Vetenskapliga meriter bör väga tungt vid chefstillsättningar, och evidensbaserad medicin – där forskning, klinisk erfarenhet och patientens behov vägs samman – ska vara norm. Sjukvården, med universitetssjukhusen som nav, behöver ges förutsättningar att driva klinisk forskning så att nya behandlingar snabbare kommer patienter till nytta.
- Kompetensförsörjning och utbildning. Utbildning är, vid sidan av klinik och forskning, grundläggande för vårdens kvalitet. Fortbildning bör regleras och vara oberoende av organisationsform, med tydligt ansvar för vårdgivaren. Fler förenade anställningar mellan universitet och sjukvård behövs för att säkra vetenskaplig kompetens. En satsning på bemanning i primärvården och fler vårdplatser bemannade med rätt kompetens är nödvändig.
- Kvalitetsutveckling och uppföljning. De nationella kvalitetsregistren är avgörande för att utveckla en evidensbaserad, jämlik och kostnadseffektiv vård. Systematisk uppföljning av nya behandlingsmetoder kräver vetenskaplig kompetens och tillräckliga resurser. Robust finansiering och professionellt inflytande över kvalitetsregister samt regelbunden klinisk granskning är centrala för fortsatt kvalitetsutveckling.
- Digital infrastruktur och vårdinformationssystem. Digitalisering ska stödja vårdens mål – inte styra dem – och utformas så att rättssäkerhet, patientsäkerhet och kontinuitet säkerställs. Införande av nya digitala verktyg bör ske ordnat och följas upp vetenskapligt. Särskild hänsyn måste tas till äldre med stora vårdbehov, som i dag är kraftigt underrepresenterade i tillgången till digitala tjänster.
Ämnen
Svenska Läkaresällskapet är läkarkårens oberoende, vetenskapliga professionsorganisation och arbetar för en förbättrad hälsa och sjukvård i samhället. Mer information hittar du på www.sls.se