Förslag för ökad tillgänglighet i vården styr fel

SLS understryker i remissvaret att en ökad tillgänglighet inte endast handlar om att minska vårdköer, utan kräver omfattande förändringar i vårdens förutsättningar och organisation för att nå en vård av hög kvalitet och säkerhet. Utredningen är i flera delar av betänkandet inne på detta spår och behovet av att tänka nytt. Trots den tydliga bakgrundsbeskrivningen och att det uppenbart inte leder mot målet att korta väntetider landar utredningen – styrd av sitt direktiv – dessvärre i förslag som är ännu mer av samma dåliga styrning.

–Tillgänglighet är bara ett av många viktiga värden inom hälso- och sjukvården. Kvalitet, kontinuitet, patientsäkerhet, resursutnyttjande, delaktighet, forskningsaktivitet och mätbarhet samt tillförlitliga register är exempel på andra viktiga värden som kan samverka men även komma i konflikt med varandra och behöver då rangordnas, säger Tobias Alfvén ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

Enligt SLS finns även en uppenbar potentiell konflikt mellan vårdgarantin och den etiska prioriteringsplattformen.

–Prioriteringar ska göras inom tidsgränserna för det som ingår i vårdgarantin, men det innebär att det som inte ingår i garantin som återbesök, fortsatta behandlingar med mera riskerar trängas undan. Likaså kan indikationen för vilken vård som ska ges öka, så att viss vård inte ges, och därmed inte omfattas av någon garanti, säger Tobias Alfvén.

Givet riskerna med ovanstående och frånvaron av visad effekt med den vårdgaranti vi redan har sedan tio år tillbaka, är betänkandets slutsats om utökad vårdgaranti inte given. SLS avstår därför från att i detalj kommentera utredningens förslag om en förändrad vårdgaranti.

SLS har även noterat att det i betänkandet inte framgår vilka konsekvenser de regioner som inte kan leva upp till vårdgarantin bör få. Förslag om mer och bättre registrering av väntelistor, tillsyn, och bättre information med snävare tidsramar till patienter är vällovliga, men innebär sannolikt ökad administration.

SLS efterlyser även förslag i riktning mot en kraftigt reformerad och ej detaljreglerad vårdgaranti som bygger på ökat ansvarstagande från vårdens professioner – frikopplad från prestationsbaserade ersättningar.

–En framgångsfaktor för en stärkt tillgänglighet är att professionerna och beslutsfattare på nationell och regional nivå gemensamt löser de stora grundläggande kapacitetsproblemen i hälso- och sjukvården som orsakar långa väntetider, säger Tobias Alfvén. Det gäller inte minst bristen på specialister i allmänmedicin som är ett stort hinder för omställningen till god och nära vård med primärvården som bas. Det gäller även den sedan många år stora bristen på antal vårdplatser och intensivvårdsplatser. Till stor del handlar det om att stärka kärnverksamheten med fler medarbetare och inte minst nyckelpersonal såsom specialiserade sjuksköterskor och läkare.

Slutligen delar SLS utredningens övergripande bedömning om vikten av forskning inom primärvården.

Läs SLS remissvar>>