Hög tid att evidensgranska värdebaserad vård

Värdebaserad vård – en oprövad styrmodell som saknar tillräckligt vetenskapligt stöd och bryter mot gällande demokratiskt beslutade prioriteringsordning – införs på bred front i svensk hälso- och sjukvård. I en skrivelse till Rådet för styrning med kunskap efterlyser Svenska Läkaresällskapet en evidensgranskning av organisationsmodellen.

Hälso- och sjukvård ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet samt prioriteras utifrån medicinska behov. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet för hälso- och sjukvården ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Prioriteringar i sjukvården ska – enligt Riksdagens beslut 1997 – göras enligt de tre principerna människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen.

Under de senaste åren har olika styr- och organisationssystem introducerats i vården, av vilka en del fått kritik av bland annat professionsorganisationerna för att införas utan tillräckligt vetenskapligt underlag och utan tillräcklig analys av de prioriteringsetiska konsekvenserna.

– Det är allvarligt att hälso- och sjukvården bygger sina verksamheter på otillräckligt prövade styr- och ersättningsmodeller som bryter mot gällande demokratiskt beslutade prioriteringsordning, säger Stefan Lindgren ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

Då värdebaserad vård (VBV) är den för närvarande tydligaste trenden ser Läkaresällskapet att en granskning av evidensen för denna organisationsmodell och dess komponenter vore särskilt angelägen.

– Vi vill se en genomlysning av värdebaserad vård ur ett vetenskapligt perspektiv. Det ger beslutsfattarna ett kunskapsunderlag för att kunna genomföra förändringar i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, avslutar Stefan Lindgren.

Svenska Läkaresällskapet uppmanar Rådet för styrning med kunskap att snarast utse en myndighet med uppdrag att evidensgranska värdebaserad vård.

De frågeställningar som bör belysas är:

1. Vilket vetenskapligt stöd finns för att VBV bidrar till förbättrat resursutnyttjande och bättre vårdresultat jämfört med andra organisationsmodeller?

2. Vilket vetenskapligt underlag finns för att de olika komponenterna i VBV har de eftersträvansvärda effekterna?

a. Mätning av outcome
b. Time-dependent-acitivity based cost beräkningar
c. Integrated practice units
d. Bundle payments

3. Applicerbarheten på svenska förhållanden?

4. Är VBV förenlig med den prioriteringsetiska plattformen för hälso- och sjukvården som Riksdagen antagit?

Mer information