Klubba igenom primärvårdspropositionen – läkarkårens budskap till Sveriges riksdag

I december presenterade regeringen primärvårdspropositionen ”Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en primärvårdsreform” för Sveriges riksdag. Regeringens förslag bygger på förslagen i betänkandena SOU 2018:39 och SOU 2019:42. Röster har höjts om att propositionen borde stoppas i riksdagen, något Svenska Läkaresällskapet och Svensk Förening för Allmänmedicin menar är fel väg att gå.

I en skrivelse till Socialutskottet lyfter Svenska Läkaresällskapet (SLS) och Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) fram vikten av att genomföra propositionen. Den är ett steg på vägen för att uppnå en god, nära och samordnad vård för patienterna samtidigt som samhällsekonomin gynnas genom att offentliga medel används på ett effektivt och rättvist sätt.

– Ett flertal utredningar pekar på samma sak – den svenska primärvården måste reformeras. Den är underdimensionerad och underfinansierad. Kontinuiteten och tillgängligheten måste bli bättre och genomförandet av propositionen är ett steg i rätt riktning, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

– Den primärvårdsproposition som ligger på riksdagens bord är inte perfekt och skulle i delar kunna hålla en högre ambitionsnivå, men om den stoppas kommer det att innebära flera steg bakåt för den sargade svenska primärvården, säger Magnus Isacson, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin. Varje invånare förtjänar att kunna välja och ha tillgång till en fast läkare på sin vårdcentral som kan ge trygghet, kontinuitet och ta ett helhetsansvar. Det går definitivt att uppnå om vi vill och det är något som befolkningen efterfrågar.

Bristen på tillgänglighet har lett till att antalet nätläkarbesök ökat. Det har dessutom växt fram ett separat system för det man kallar "digital kronikervård". Ett system som riskerar leda till ytterligare fragmentering och dränering av resurser, vilket i sin tur gör att sköra patienter med stora och komplexa vårdbehov drabbas negativt.

– Den "digitala kronikervården" kommer aldrig att kunna ha en helhetssyn på patienten om inte den digitala vården kombineras med fysisk närvaro i den region där vårdgivaren har patienter, säger Magnus Isacson. Det är av största vikt att digital och fysisk vård integreras och att arbetet sker systematiskt och under ett längre tidsperspektiv för att nå målet om ökad tillgänglighet för patienten.

Digitaliseringen kommer att innebära förändring i läkares arbetssätt som enligt SLS och SFAM behöver föranledas av krav på utbildning och fortbildning samt ökade kostnader initialt i samband med implementeringen.

– Parallellt med implementeringen av digitala vårdformer behövs bättre förutsättningar i andra avseenden för att de allmänmedicinska specialisterna ska kunna ta huvudansvaret i den nära vården. Först och främst måste antalet specialister i allmänmedicin bli fler. Allmänmedicinen måste bli ett riktigt attraktivt karriärval för läkare. Detta kräver bättre arbetsförhållanden och arbetsmiljö men även bättre förutsättningar för fortbildning, utvecklingsarbete och forskning i primärvården, avslutar Tobias Alfvén.

Läs skrivelse

Läs debattartikel i Dagens Medicin 2022-02-10 ”Primärvårdspropositionen måste genomföras”