Koordineringsinsatser måste följa etikplattformen och ska inte lagstiftas om

Svenska Läkaresällskapet konstaterar i sitt svar på promemorian "Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården", Ds 2018:5, att evidensläget för förväntade effekter vid ett generellt införande av rehabiliterings-koordinatorer är svagt och att förslaget bland annat därför inte ska genomföras. 

– Funktionen rehabkoordinator finns redan i alla landsting, utan tvingande lagreglering, problemet, som vi ser det, uppstår med obligatoriet, varför lagstifta, säger Stefan Lindgren, Läkaresällskapets ordförande. Det vore olyckligt att genom lagstiftning detaljstyra ett område där det visserligen finns uttalade brister men där man inte kan se enkla samband mellan insatt resurs och åtgärder.

SLS anser 
- att förslaget inte ska genomföras mot bakgrund av den svaga vetenskapliga evidensen, otillräcklig analys av uppdraget i förhållande till den etiska plattformen och prioriteringsordningen, oklarheter kring tillsyn samt pågående statliga utredning på såväl sjukförsäkrings- som hälso- och sjukvårdsområdet. 

- att det är viktigt med fortsatt utvärdering av koordinatorsfunktionen och en djupare analys av hur förslaget förhåller sig till den etiska plattformen. Ska en koordinatorsfunktion införas i svensk hälso- och sjukvård måste denna utformas så att den prioriteringsordningen tillvaratas för att inte vissa grupper ska riskera att ställas utanför erbjudandet.

- att det är viktigt att förslag som läggs går i takt med den tydligt uttalade ambitionen att minska den statliga detaljstyrningen av hälso- och sjukvården. 

Läs hela remissvaret nedan.

Länk till promemorian,