Ökad tillgänglighet i vården uppnås inte genom fler överenskommelser med SKR

”Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården” tillsattes av regeringen för att verka för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården med särskilt fokus på kortare väntetider. Svenska Läkaresällskapet (SLS) har lämnat synpunkter på de förslag som presenteras i delbetänkandet ”Vägen till ökad tillgänglighet – långsiktig, strategisk och i samverkan” (SOU 2021:59) och är starkt kritiskt till gällande modell att försöka styra väntetiderna i hälso- och sjukvården och vill se lösningar på de grundläggande kapacitetsproblemen.

Utredningen kommer till samma slutsats som SLS framfört i flera debattinlägg genom åren – de styrmedel staten använt för att minska väntetiderna i sjukvården har inte fungerat och styr dessutom fel. Utredningen visar bland annat att väntetiderna i hälso- och sjukvården är långa och blir längre för varje år, trots lagstadgad vårdgaranti sedan 2009, återkommande överenskommelser mellan staten och regionerna genom SKR, med eller utan prestationsersättning, och regionernas egna åtgärder.

– Vårdgaran­tin uppfylls inte på långa vägar och det finns stora skillnader mellan och inom regionerna, säger Tobias Alfvén ordförande för Svenska Läkaresällskapet.

Utredningen nämner också den kritik som genom åren har framförts av läkarprofessionen, Riksrevisionen och Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

– Den lagstadgade vårdgarantin med eller utan prestationsbaserade ersättningar har inte löst problemen med bristande tillgänglighet, säger Kiku Pukk Härenstam, ordförande för SLS delegation för medicinsk kvalitet. Vårdgarantin tenderar i stället att tränga undan patientgrupper med stora och komplexa vårdbehov, något som inte främjar kontinuitet och skiftar fokus inom verksamheter till att prestera snabbt och effektiv med enklare patientfall som ger bättre statistik och bättre ersättning.

För att öka tillgängligheten i vården behöver vårdens professioner inkluderas och vara delaktiga i utformning av planer och åtgärder och ges förutsättningar att arbeta med kärnverksamheten på ett effektivt sätt.

– Utredningen landar i förslag som prövats i över tio år utan att ge önskvärd effekt. Det som föreslås är vidareutveckling av gällande överenskommelse mellan staten och SKR, mer detaljerade prestationsbaserade ersättningar, mer av administrativ överbyggnad med nya metoder att mäta tider till olika besök och en statlig kommitté, säger Tobias Alfvén. Vi anser att överföring av statliga medel till regioner via överenskommelser mellan staten och SKR är en styrmodell som ska användas med stor försiktighet, då det förutom en ryckighet i vården även innebär att den transparens och insyn som medborgare har rätt att förvänta sig sätts ur spel.

SLS anser även att utredningen saknar grundläggande etisk analys när det gäller tillgänglighet.

Om utredningens förslag i praktiken ger sämre tillgänglighet, kontinuitet och vårdkvalitet för patienter med de största och mest komplexa vårdbehoven uppstår en direkt konflikt med den prioriteringsetiska plattformen.

– Utredningen bör i det fortsatta arbetet ta fram förslag på en kraftigt reformerad översiktlig vårdgaranti, utan detaljreglering, som bygger på ett ökat ansvarstagande från vårdens professioner och som är helt frikopplad från prestationsbaserade ersättningar, säger Kiku Pukk Härenstam.

Covid 19-pandemin har tydligt visat att medarbetarna i sjukvården på kort tid kan skapa tillgänglighet när de ges mandat och ansvar och fråntas administrativa pålagor. Men nyckeln till en stärkt tillgänglighet är att professionerna och beslutsfattare på nationell och regional nivå gemensamt löser de stora grundläggande kapacitetsproblemen i hälso- och sjukvården som orsakar långa väntetider.

- För öka tillgängligheten i vården måste primärvården stärkas med fler specialister i allmänmedicin, likaså måste antalet vårdplatser och intensivvårdsplatser öka. Till syvende och sist handlar det om att stärka kärnverksamheten med fler medarbetare och inte minst nyckelpersonal såsom specialiserade sjuksköterskor och läkare, avslutar Tobias Alfvén.

Läs hela remissvaret >>