Paradigmskifte inom hälso- och sjukvården ställer krav på färre och bredare specialiteter

För att möta utmaningarna i hälso- och sjukvården lyfter Svenska Läkaresällskapets ordförande fram behovet av läkare med bred generalistkompetens, nödvändiga förändringar i läkarnas utbildning och vikten av långsiktig kompetensförsörjning och en fungerande lärandemiljö. 

I en artikel publicerad i Läkartidningen fördjupar sig Svenska Läkaresällskapets ordförande Stefan Lindgren i en av hälso- och sjukvårdens viktigaste frågor. Hur säkerställer vi en långsiktig kompetensförsörjning och en god lärandemiljö i en föränderlig hälso- och sjukvård?

Hälso- och sjukvården står inför ett paradigmskifte som kommer att påverka läkaryrket och förändra läkarnas sätt att arbeta. Starka politiska krafter är inriktade på en nödvändig strukturförändring där den nära vården ska utgöra basen i den svenska hälso- och sjukvården. En utbyggd nära vård, fler multisjuka och sköra äldre samt en ökad globalisering är exempel på faktorer som kommer att påverka läkaryrket och därmed även läkarutbildningen, från grundutbildning till fortbildning. Något som kommer att ställa ökade krav på bred anställningsbarhet som behörig läkare i Sverige och internationellt.

– För att rusta framtidens läkare med rätt kompetens måste grundutbildningen förändras och inriktas mer på generisk och generalistbaserad kompetens och förlägga merparten av det verksamhetsintegrerade lärandet inom den nära vården, säger Stefan Lindgren. Utvecklingen talar även för en specialitetsordning med färre och bredare specialiteter.

Stefan Lindgren föreslår istället att en högre nivå av specialisering kan – när behov uppstår – tillgodoses inom ett certifieringssystem som ägs av professionen med möjligheter till internationellt erkända fördjupningar inom en specialitet.

En viktig del i den framtida fortbildningen blir att samla och utveckla kompetens runt patienten och de stora sjukdomsgrupperna, vilket förutsätter samverkan mellan läkare och andra vårdprofessioner med kompletterande kompetenser. För att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen och teamens kompetens är det absolut nödvändigt att beakta behoven avseende utbildning och forskning när organisatoriska förändringar genomförs.

– När verksamheter flyttar ut från sjukhusen till en vård nära patienterna måste kvaliteten på läkares utbildning säkras. Det finns en risk att utbildningen försämras om vården delas upp, patientunderlag splittras och rådande ansvarsförhållanden luckras upp. Det är därför viktigt att beslutsfattare säkerställer goda lärandemiljöer med möjligheter till samverkan innan strukturförändringar och nya organisationsmodeller genomförs, avslutar Stefan Lindgren.

Läs artikeln

Långsiktig kompetensförsörjning behövs i vården
Läkartidningen 2018-03-15