Reformering av läkaryrket rustar framtidens läkare för de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför

Socialstyrelsens förslag om nya föreskrifter för BT och ST, ingår i en större reform av läkaryrket och har varit ute på remiss, tillsammans med vissa ändringar i AT-föreskriften. Svenska Läkaresällskapet (SLS) stödjer införandet av bastjänstgöring (BT) och är positivt till den progressiva utvecklingen från läkarnas grundutbildning via BT och fortsatt specialisering som en del i det yrkeslivslånga lärandet.

SLS lyfter i sitt svar särskilt fram vikten av övergångsbestämmelser, något som saknas i Socialstyrelsens förslag.

– Det är olyckligt att det saknas förslag på övergångsbestämmelser, vilket kommer att försvårar planering för genomförandet både för den enskilde läkaren samt de enheter där utbildningen äger rum, säger Hans Hjelmqvist, ordförande i SLS Utbildningsdelegation.

SLS är positivt till de två föreslagna placeringarna samt tanken att i övrigt begränsa antalet placeringar, men vill särskilt framhålla att psykiatrin särskilt bör beaktas under BT.

– I läkarutbildningen kommer psykiatri läras ut i den omfattning som krävs för att bli legitimerad läkare. Men ytterligare utbildning i psykiatri under BT kommer att behövas för att uppnå BT målen, säger Hans Hjelmqvist.

SLS understryker vikten av att tid och resurser avsätts för handledning, handledarutbildning och fortbildning av handledare samt att en av handledarna ska vara huvudansvarig handledare för BT-läkaren. SLS är positivt till förslaget med en kombination av övergripande handledare och extern bedömare för den sammantagna bedömningen av BT.

När det gäller det nya målet a3 medicinsk vetenskap delar SLS Socialstyrelsens syn, för de läkare som studerat i Sverige, att utbildningen från läkarprogrammet via BT/ST ska ske i progression, vilket medför att ett eventuellt vetenskapligt arbete bör ligga på den nivån att det snarare motsvarar en forskarutbildning. SLS anser därför att det är viktigt att bejaka möjligheten till att påbörja forskarutbildning parallellt med ST-utbildningen.

– Det är ju här viktigt att poängtera att om en ST-läkare önskar göra en annan form av vetenskapligt arbete under sin tjänstgöring utöver vad som skrivs in i Socialstyrelsens mål, finns det ju inget som hindrar detta, säger Hans Hjelmqvist.

SLS är positivt till de ändringar som föreslås i AT-föreskriften; att ST-läkare ska kunna handleda AT-läkare, men vill betona vikten av att handledning i sin tur sker under handledning, och att personlig handledare och huvudhandledare ska ha genomgått handledarutbildning. SLS anser att ST-läkarna bör ha kommit en bit in på sin ST, exempelvis 2 år, innan de börjar vara handledare. SLS tillstyrker även att kravet om att tjänstgöringsavsnittet i allmänmedicin ska ligga sist i allmäntjänstgöringen tas bort, men uppmärksammar behovet av handledningstid.

Inför beredningen av SLS svar har synpunkter inkommit från SLS sektioner, Kandidat- och underläkarföreningen samt SLS kommitté för eHälsa. SLS vill hänvisa till dessa yttranden, som är en del av SLS svar, för viktiga specialitetsspecifika synpunkter och förslag till förändringar av förslagen. Det gäller särskilt målen för de olika specialiteterna. 

Läs SLS remissvar