Sekundäranvändning av hälsodata i forskningsvärlden – en juridisk snårskog

Det finns stora mängder outnyttjade data i hälso- och sjukvården som det finns stora behov av att få tillgång till inom medicinsk forskning – utan att det sker på bekostnad av allmänhetens förtroende. Med anledning av detta och den pågående statliga utredningen om hälsodata arrangerade Svenska Läkaresällskapet (SLS) ett rundabordssamtal i början av mars. Mötet samlade representanter från sjukvården, akademin, myndigheter och olika intresseorganisationer för diskussion kring hinder och möjligheter för en stärkt sekundäranvändning av hälsodata i forskningsvärlden. Nu publicerar SLS en rapport som sammanfattar diskussionerna.

Hälso- och sjukvården är en av de mest informationsintensiva sektorerna i samhället och producerar data av hög kvalitet. Men det finns svårigheter för forskare, offentlig förvaltning och delar av hälso- och sjukvården att få tillgång till dessa data.

– För att följa samhällets digitala omställning behöver vårdens digitala infrastruktur gå i takt med teknikutvecklingen för att tilliten till den offentligt finansierade hälso- och sjukvården ska kunna upprätthållas, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

För att ge direkta inspel till den pågående utredningen Hälsodata som nationell resurs för framtidens hälso- och sjukvård (S 2022:04) bjöds huvudsekreterare Carl Nilsson in till rundabordssamtalet. Utredningen har som uppdrag att analysera befintliga möjligheter till sekundäranvändning av hälsodata och lämna förslag på utökade möjligheter. Analyserna ska ske utifrån befintlig lagstiftning gällande offentlighet och sekretess, tystnadsplikt, dataskydd och skydd för den personliga integriteten hos den enskilde.

Ola Winqvist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning, var moderator för samtalet.

– Det som bland annat lyftes var de juridiska svårigheter som sekundäranvändning av hälsodata idag är förenat med och hur det kan försvåra förutsättningarna för att bedriva medicinsk forskning, säger Ola Winqvist. Som forskare behöver vi få tillgång till hälsodata för att kunna förbättra hälso- och sjukvården och för att säkerställa att nya behandlingar kommer patienterna till gagn, men vi vill inte göra fel och här kan juridiken många gånger upplevas som en snårskog.

Mikael Hoffmann, ordförande i SLS kommitté för läkemedelsfrågor medverkade i samtalet och framförde ett annat viktigt medskick till utredningen som handlade om hopblandningen av begreppen pseudonymiserade och anonymiserade data.

– Riskerna med att inte kunna skilja på begreppen pseudonyma och anonyma data är dels att vi driver på lösningar som är alltför enkla, dels att vi kan tappa allmänhetens förtroende om vi hanterar känsliga uppgifter felaktigt, säger Mikael Hoffmann, ordförande i SLS kommitté för läkemedelsfrågor.

Läs Svenska Läkaresällskapets rapport: ”Hälsodata och forskning – hur bevarar vi allmänhetens förtroende?” (2023)