SLS välkomnar stärkt läkarmedverkan – varnar för risker med reglering och otydligt ansvar

Svenska Läkaresällskapet välkomnar förslag för stärkt läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården, men ser risker med reglering och varnar för en otydlig ansvarsfördelning mellan region och kommun.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har lämnat remissvar på utredningen Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård (SOU 2024:72). SLS är positivt till att utredningen inte föreslår några större organisatoriska förändringar och att regionerna fortsatt ska ha huvudansvaret för läkarinsatser i kommunal hälso- och sjukvård. Samtidigt efterlyser SLS stärkta insatser för att säkerställa tillgången till specialistläkare i allmänmedicin för både patientnära arbete och för att stärka läkarkompetensen i ledande funktioner.

– Det behövs en förstärkning av primärvården med fler specialister i allmänmedicin som kan ta ett långsiktigt ansvar som fast läkarkontakt för en avgränsad patientlista, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

SLS lyfter vikten av kontinuitet i vården inte minst då behov av kommunal primärvård i ordinärt och särskilt boende föreligger. En namngiven läkare kan skapa bättre förutsättningar för trygghet och kvalitet genom kontinuitet, samtidigt som patientens lagstadgade valfrihet inte får begränsas.

SLS tillstyrker flera av utredningens förslag, däribland:

• Tillgång till läkare på primärvårdsnivå dygnet runt, genom regionernas beredskap.
• En ledningsansvarig läkare med specialistkompetens i allmänmedicin i kommunernas primärvård.
• En medicinsk ledningsfunktion på regional nivå, men anser till skillnad från utredningen att det även här ska framgå av författning vilken kompetens som krävs.

Samtidigt betonar SLS att försiktighet bör iakttas vid utformning av regler, även på föreskriftsnivå, för att undvika för detaljerade regler när det gäller läkarmedverkan i kommunal primärvård. Organisation och behov skiljer sig åt i olika kommuner och regioner, och för detaljerade regler riskerar att leda till negativa konsekvenser i områden där förutsättningarna redan är svåra.

– Detaljerade regler kan fungera bra i vissa kontexter men vara mindre ändamålsenliga i andra. Det är därför viktigt att skapa flexibilitet och anpassningsmöjligheter, säger Susanna Althini, specialist i allmänmedicin och ledamot i SLS nämnd.

SLS är kritiskt till förslaget om att ge kommuner möjlighet att anställa läkare för patientnära kliniskt arbete parallellt med regionernas oförändrade huvudansvar, eftersom detta kan försvåra arbetet med att stärka den regionala primärvården.

– Om kommuner ska anställa läkare för arbete som regionerna är ansvariga för, får vi två huvudmän som konkurrerar om att anställa samma läkarutbildade individer till samma arbete. Detta riskerar att försvaga samhällets förmåga att erbjuda fast läkarkontakt i primärvården till alla och motverkar därmed syftet att stärka den kommunala primärvården, genom att underminera den regionala. Det vore därför bättre att rigga för allmänmedicin i kommunernas primärvård (i ordinärt och särskilt boende) med allmänläkare från den regionalt finansierade primärvården och, precis som utredningen skriver, förtydliga hur detta samarbete ska gå till, säger Susanna Althini.

Slutligen välkomnar SLS förslaget om att utse en nationell samordnare för att nå riktvärdet om 1 100 invånare per specialist i allmänmedicin. SLS framhåller också att den fasta läkarkontakten i primärvården bör vara specialist i allmänmedicin eller läkare under specialistutbildning.

– Kompetensförsörjningen i allmänmedicin är en stor utmaning. För att klara framtidens behov måste vi satsa långsiktigt på att skapa goda förutsättningar för läkare att ta ansvar för sina patienter över tid och göra primärvården till en attraktiv arbetsplats för specialister, avslutar Susanna Althini.

Läs hela remisssvaret