Gå direkt till innehåll
Svenska Läkaresällskapets ordförande Tobias Alfvén.
Svenska Läkaresällskapets ordförande Tobias Alfvén.

Pressmeddelande -

Tuffa tider väntar regionerna trots utlovade extra miljarder i budgetproppen

Inflationen slår hårt mot välfärden. Enligt SKR:s bedömning för 2024 kommer kommuner och regioner ha ett underskott på totalt 28 miljarder kronor, varav 22 miljarder avser regionerna och 6 miljarder kommunerna. Därför skjuter regeringen till 10 miljarder extra i generella permanenta statsbidrag, och ytterligare 3 miljarder i sektorsbidrag till hälso- och sjukvården – det var beskedet när budgetpropositionen presenterades i veckan. Det ska enligt regeringen ge skolor, äldreboenden och sjukvården bättre förutsättningar att hantera alla kostnadsökningar.

Av det generella statsbidraget på 10 miljarder kommer 70% fördelas till kommunerna och 30% till regionerna. Regionerna som har det extra tufft på grund av den ekonomiska krisen får ett extra tillskott på 3 miljarder i form av ett sektorsbidrag till hälso- och sjukvården under 2024. Pengarna kommer att fördelas efter vårdbehov i regionerna och varje region kan själv välja hur medlen ska användas för att göra störst vårdnytta. Regeringen omvandlar även 2 miljarder till prestationsbundna bidrag som ska gå till insatser för att korta vårdköerna och öka antalet vårdplatser.

Svenska Läkaresällskapet är oroade över hur den ekonomiska krisen slår mot hälso- och sjukvården.

– Inflationen påverkar alla, och hälso- och sjukvården är inget undantag. Att regeringen skjuter till 3 miljarder extra till hälso- och sjukvården är ett bra tillskott, men det räcker inte på långa vägar för att hantera det tuffa läget. Regeringen vill att vårdkapaciteten ökar, tillgängligheten förbättras, och vårdköerna kortas. Och för att lyckas med det måste kompetensförsörjningen säkras. Regeringens satsning kommer inte att räcka och regionerna kommer att stå inför tuffa besparingskrav, nedskärningar och i värsta fall uppsägningar, vilket är det sista vi behöver, säger Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

Övriga nyheter i budgetproppen som rör hälso- och sjukvården handlar bland annat om fortsatta satsningar på utbyggnaden av primärvården. Sedan tidigare finns en överenskommelse mellan staten och SKR om 3 miljarder kronor årligen för att stödja utvecklingen mot en god och nära vård. Ytterligare 43 miljoner kronor kommer att tillföras under 2024.

–Satsningar på primärvården välkomnas och är en investering, för utan en välfungerande primärvård har vi ingen välfungerande hälso- och sjukvård. Vi saknar dock den kraftfulla satsningen på primärvården som vi talat om så länge, och som vi fortfarande väntar på, säger Tobias Alfvén.

Utöver detta föreslår regeringen bland annat en dubblering av satsningen mot cancer och barncancer samt förstärkningar till pågående satsningar för att främja psykisk hälsa.

Vad gäller utbildning och forskning föreslås endast en liten uppräkning av anslagen. Den kombineras sedan med ett generellt besparingskrav.

–I realiteten innebär detta en neddragning av anslagen då de kostnadsökningar som lärosätena måste hantera är betydligt större än den svaga uppräkningen av anslagen. Att inte satsa mer på utbildning och forskning, när man samtidigt säger sig vilja stärka såväl forskningen som kvaliteten inom hälso- och sjukvård genom fler anställda, är en svår ekvation att få ihop, säger Tobias Alfvén.

Inom forskningsområdet avser regeringen även att minska detaljregleringen så att forskare kan fokusera på att bedriva forskning i stället för att lägga för mycket tid på tidskrävande återrapportering.

– Minskad detaljreglering för att frigöra mer tid till forskning är bra. All detaljreglering och onödig administration är av ondo. Om detaljregleringen även minskade inom hälso- och sjukvården skulle vi kunna lägga mer tid på vårt grunduppdrag, som läkare och forskare, säger Tobias Alfvén.

I budgetpropositionen föreslås även satsningar för att kunna utöka antalet studenter inom vårdutbildningar.

– Sjuksköterskebristen är reell och högst påtaglig, bland annat som orsak till vårdplatsbristen. Så alla satsningar för att utbilda fler välkomnar vi. Men än viktigare är att behålla dem som redan arbetar i vården, det spelar liten roll att vi utbildar nya medarbetare om de inte vill stanna kvar, avslutar Tobias Alfvén.

Ämnen


Svenska Läkaresällskapet är läkarkårens oberoende, vetenskapliga professionsorganisation och arbetar för en förbättrad hälsa och sjukvård i samhället. Mer information hittar du på www.sls.se

Kontakter

Jaana Logren Bergqvist

Jaana Logren Bergqvist

Presskontakt Kommunikationschef Svenska Läkaresällskapet 08-440 88 68

Läkarnas oberoende vetenskapliga professionsorganisation som arbetar för bästa möjliga hälsa för alla.

Svenska Läkaresällskapet är läkarnas oberoende, vetenskapliga professionsorganisation, fackligt och politiskt obunden ideell organisation.

Läkaresällskapet arbetar för en bättre hälso- och sjukvård för dagens och morgondagens patienter. Vi utvecklar frågor som rör vetenskap, utbildning, kvalitet och etik och erbjuder en stimulerande mötesplats. Vi arrangerar konferenser, seminarier och debatter i aktuella medicinska frågor.

Svenska Läkaresällskapet
Klara Östra Kyrkogata 10
101 35 Stockholm
Sverige