Carl-Johan Fraenkel, överläkare och specialist i infektionsmedicin och vårdhygien vid Skånes universitetssjukhus, har utsetts till Lennanderföreläsare 2025. Hans forskning om luftburen smittspridning av vinterkräksjuka och covid-19 har bidragit till ny kunskap inom fältet. Föreläsningen, "Luft som smittar – har vi tänkt fel?", hålls den 4 juni vid Lunds universitet.
Välkommen att rapportera och delta i Sveriges största vetenskapliga möte om Covid-19 den 24-25 november 2021.
Kunskapsstyrning och kunskapsstyrningsorganisationen är högaktuella ämnen inom Svenska Läkaresällskapet (SLS) och frågor som engagerar en stor del av läkarkåren som efterlyser ökad delaktighet. SLS välkomnar därför möjligheten att kvalitetsgranska nytt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor.
Covid-19 pandemin har visat på otydligheter och brister i styrning och förvaltning av svensk hälso- och sjukvård. Svenska Infektionsläkarföreningen (SILF) och Statsvetenskapliga Institutionen Göteborgs Universitet i samarbete med Svenska Läkaresällskapet (SLS) arrangerar ett webbaserat tvärvetenskapligt seminarium för att belysa och problematisera styrningen av vården den 9 mars kl. 12-14.
Över 100 abstrakt har skickats in till Sveriges första vetenskapliga möte om coivd-19 – "State of the Art Covid-19". Två vetenskapliga studier som sticker ut handlar om förlossningsutfallet i Sverige under pandemin samt en studie om respiratoriska droppar och aerosoler från tal och sång.
Landets främsta experter samlas till Sveriges första vetenskapliga möte om Covid-19 – ”State of the Art Covid-19”. Mötet arrangeras av Svenska Läkaresällskapet i samarbete med alla medicinska universitet samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, SciLifeLab, Svensk sjuksköterskeförening samt Sveriges läkarförbund.
Svenska Läkaresällskapets (SLS) delegation för medicinsk etik anser att det växande utbudet av privata sjukvårdsförsäkringar får följder som strider mot etiska principer på såväl samhällsnivå som för den enskilda läkaren. Det konstateras i ett etiskt uttalande som Etikdelegationen tagit fram.
Under en intensiv eftermiddag fördjupar sig Svenska Läkarsällskapet i hälsans utveckling globalt, FN:s globala mål för hållbar utveckling och hur läkarkåren kan bidra till att de uppfylls. Särskilda fokusområden kommer att vara katastrofberedskap, klimatförändringar och hälsa samt ökande ojämlikhet inom länder och hälsa.
Risken för komplikationer vid operationer kan halveras visar forskning om ett totalt alkoholstopp införs fyra till åtta veckor före operation. Detta gäller särskilt den miljon svenskar som har ett s.k. riskbruk av alkohol. Företrädare för Svenska Läkaresällskapet samt Sveriges kirurger och narkosläkare kräver nu i ett upprop på DN Debatt att åtgärder vidtas.
Markus Heilig, årets mottagare av Söderbergska priset i medicin på en miljon kronor, får priset för sin forskning som haft stor betydelse för såväl grundläggande neurovetenskap som kliniska tillämpningar inom psykiatri och beroendevård. Han har gjort flera viktiga originalupptäckter, som identifieringen av Neuropeptid Y samt betydelsen av olika receptorer för kontroll av stress och alkoholintag.
– Hälsosamma matvanor är av yttersta vikt för folkhälsan, säger Anna Kiessling projektledare för Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt. Det är tyvärr också den levnadsvana som hälsoprofessionerna upplever som svårast att stödja patienterna i. Ohälsosamma matvanor är mycket mer mångfacetterade än till exempel rökning, där rådet är mycket tydligt, att man ska sluta.
Att patienter inte skadas i hälso- och sjukvården är en grundläggande princip i läkares och övrig vårdpersonals arbete. Svenska Läkaresällskapet anser att hög patientsäkerhet nås genom god yrkeskunskap, ett etiskt förhållningssätt och bra arbetsmiljö, vilket innefattar tillräckligt med kompetent personal, interprofessionellt och verksamhetsöverskridande samarbete samt ett engagerat ledarskap.
SLS konstaterar i sitt remissvar på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, att det behövs riktlinjer för primärpreventiva insatser på befolkningsnivå med BVC, MVC och Riktade hälsosamtal, som framgångsrika exempel. Vikten av enkla råd och uppföljning kan inte heller betonas nog för att lyckas genomföra och behålla goda levnadsvanor.
En väl utvecklad nära vård, med allmänmedicin som bas, kommer att få ett stort uppdrag och utbildningsuppdrag och resursfrågan behöver lösas. Läkaresällskapet understryker vikten av att alla inblandade parter har samsyn för att en ny organisation för hälso- och sjukvården ska få genomslag.
Svenska Läkaresällskapet välkomnar utredningens förslag, i delbetänkandet SOU 2017:76, om enhetliga priser på receptbelagda läkemedel. – Det utgår från patientens behov och följer hälso- och sjukvårdslagen om en vård på lika villkor för hela befolkningen, vi är nöjda, kommenterar Stefan Lindgren, SLS ordförande, förslaget.
Svenska Läkaresällskapets Kommitté för prevention startade sitt arbete 2015. Syftet är att verka för att arbetet med levnadsvanor, primär och sekundär prevention av kroniska sjukdomar, och folkhälsa utvecklas inom hälso- och sjukvården och i samhället. Kommittén består av ett femtontal aktiva ledamöter från olika specialiteter.
Ett nytt år innebär nya möjligheter att förbättra sina kunskaper och insikter i professionellt bemötande av kollegor, patienter och anhöriga, Svenska Läkaresällskapets etikdelegation stöttar uppropet #utantystnadsplikt. Det är en fråga om professionell etik, en klok och god kollega förhåller sig respektfullt gentemot alla sina medmänniskor, säger Mikael Sandlund, Etikdelegationens ordförande.
Vi ser ett kategoriskt ställningstagande, ja eller nej till införande av dödshjälp, från Svenska Läkaresällskapets sida som ett hinder för att denna viktiga fråga ska kunna diskuteras på ett konstruktivt sätt, säger ordförande Stefan Lindgren. Frågan behöver analyseras och utredas ur brett samhällsperspektiv. Läkare ska delta i debatten såväl enskilt som via sina professionella organisationer.
Positivt att utredningen ”Ordning och reda i vården” ser över olika möjligheter för att säkerställa att vårdens pengar går till vård och att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård verkligen ges företräde. Detta är viktiga frågor som Läkaresällskapet driver sedan flera år säger Stefan Lindgren i en kommentar.
Hysterektomier, att operera bort livmodern, är en av de vanligaste större gynekologiska operationerna i världen. Förbättrad återhämtning efter operationen är ämnet för Lena Wijk, överläkare vid Kvinnokliniken i Örebro, när hon håller 2018 års Lennanderföreläsning på Läkaresällskapet den 24 april.