Vi måste prata ryggsmärta!

Idag är det World spine day. Svenska Osteopatförbundet tar därför tillfället i akt att belysa den påverkan ländryggssmärta idag har i samhället och världen. Det gör vi med stöd av den vetenskap som presenteras i The Lancet i en tre delars serie om ryggsmärta och som utöver att identifiera problemet också presenterar en möjlig väg framåt.

Vi behöver fortsätta att prata om ländryggssmärta! Ländryggssmärta drabbar med få undantag alla någon gång under livet. För de stora flertalet av individer blir det en kortvarig episod av värk i ryggen som inte behöver leda till återkommande besvär. Det är dock vanligt med ytterliggare episoder av smärta för många och för ett fåtal slutar det aldrig att göra ont. På sikt leder detta till både ökad sjukfrånvaro och minskad livskvalitet.

Faktum är att problemet är så stort att ländryggssmärta idag är den främsta anledningen till sjukskrivning och förtidspensionering. Och trots teknologiska framsteg både vad gäller magnetkameraundersökning och operationstekniker ökar problemet lavinartat.

Ett globalt och växande problem

Ländryggssmärta ökade globalt med 54% mellan 1990 och 2015, delvis på grund av en ökad population och livslängd. Ländryggssmärta är den främsta orsaken till funktionsnedsättning sett till hela världen. Av dessa har en mycket liten andel en medicinsk diagnos gällande sjukdom i ryggen tex kotfraktur, cancer eller infektion. Det stora flertalet av de som drabbas av långvarig ländryggssmärta kan inte få en klar diagnos trots kontakt med sjukvård och tillgång till röntgenutrustning.

Däremot finns det samband mellan hårt fysiskt arbete, mentala och fysiska komorbiditeter samt rökning och fetma. Depression och ryggsmärta har visat sig ha samband. Ländryggssmärta är överrepresenterat hos de socioekonomiskt låg status.

Vi i Svenska Ostopatförbundet vill under denna dagen uppmärksamma det stora problem som ryggsmärta innebär för samhället både i mänskligt lidande och i faktiska kostnader. Studier visar att det stora flertalet av dem som drabbas av ryggsmärta saknar en sjukdomsorsak eller strukturell skada och vi behöver därför tänka om vad gäller hanteringen av de personer som drabbas av detta.

Förändra sättet vi hanterar ländryggssmärta på

Det saknas idag en klar plan för att hantera problemet. Detta trots att enorma resurser läggs på operationer, sjukskrivningar och mediciner. De förslag som The Lancet tagit fram betonar vikten av ett evidensbaserat förhållningssätt med flera viktiga insatser såsom:

Ett personcentrerat och individuellt omhändertagande

Att hjälpa individer att återgå till arbete och sammanhang

Skapa goda vanor med motion och rörelse som en daglig aktivitet

Att få hjälp på att minska dåliga vanor såsom rökning och alkohol och att minska på farlig övervikt

Att manuell terapi kan implementeras som en effektiv insats för de som lider av långvarig ryggsmärta

Kirurgiska interventioner har i regel en dålig effekt på ospecifik ländryggssmärta men är förenat med stora risker

Medicinering med framförallt opioider har trots mycket dålig effekt ökat stort i västvärlden och kan leda till missbruk och död på grund av överdosering

Att identifiera och stötta de som har dåligt socialt skyddsnät eller socioekonomiskt utsatt situation