Medlemsbasen ökar för Svenska Jägareförbundet
Svenska Jägareförbundets medlemssiffror ökar och en stabil medlemsbas bland unga visar att jakten fortsätter att locka nya generationer.
Svenska Jägareförbundets medlemssiffror ökar och en stabil medlemsbas bland unga visar att jakten fortsätter att locka nya generationer.
Den 1 september startar älgjakten i norra Sverige. Sedan några år sker jaktpremiären på ett fast datum, vilket innebär att startskottet i år går på en tisdag. Efter flera år av minskande älgstam syns nu tecken på återhämtning, något som många kopplar till jägarnas ökade återhållsamhet och fokus på en långsiktigt hållbar förvaltning.
Det etiska perspektivet – när det är lämpligt att jaga – måste vara helt avgörande när jakttider beslutas. En enig årsstämma för Svenska Jägareförbundet vill rikta fokus mot att jakttider ska syfta till att gynna viltet och jakten som resurs och inte användas för att förhindra jakt eller leda till omfattande beståndsreglerande skyddsjakt på för viltet olämplig tid.
En överväldigande majoritet av svenskarna– omkring 87 procent – ser jakt som ett ansvarsfullt och samhällsnyttigt verktyg för både viltförvaltning och livsmedelsförsörjning. Även förtroendet för jägare är starkt, men detta är tydligt kopplad till syftet med jakten och till hur den genomförs. Detta visas i en ny nationell forskningsrapport från Naturvårdsverket
Tusentals rådjurskid dör årligen i slåttern eftersom de gömmer sig i högt gräs och inte flyr. Med kort förvarning kan jägare rädda många genom metoder som att söka av fält, störa med doft/ljud eller använda värmekameror. Samarbete mellan jägare och lantbrukare samt rätt timing är avgörande för att geten ska hinna flytta sina kid.
Försommaren är en intensiv period i naturen. Det är nu som många av våra vilda djur föder ungar och det är också nu som människor ofta misstar naturliga beteenden i tron att djuren är övergivna. Svenska Jägareförbundet uppmanar allmänheten att inte röra djurungar som verkar ensamma.
De senaste årens klimat – med god tillgång på bok- och ekollon – har varit gynnsamma för vildsvinen, vilket har lett till en ökad överlevnad bland kultingarna. Detta har bidragit till att vildsvinsstammen växer på många håll i landet. – Vi ser att vildsvinsstammen ökar i flera län och områden, vilket innebär att mer jakt behövs på många platser, säger jaktvårdskonsulent Hans Johansson.
Varje år dör tusentals rådjurskid i slåttern. Det höga gräset ger skydd mot rovdjur. Men kidet är chanslöst mot slåttermaskinen. Med relativt enkla medel lyckas dock jägare och lantbrukare rädda många rådjurskid under slåttern.
Efter varginventeringen pekas illegal jakt ut som en av förklaringarna till att vargstammen minskar i Dalarna och Värmland. – Man ska ha klart för sig att vargar dör av många olika orsaker. Tyvärr verkar det också förekomma att djur skjuts illegalt, vilket är fullkomligt oacceptabelt, säger Carl-Johan Djurstedt Holm, generalsekreterare på Svenska Jägareförbundet.
Behövs det fler verktyg för att minska de skador som vilda djur och fåglar orsakar på odlade grödor och skog? Eller finns det andra lösningar? – Debatten förs tyvärr med skygglappar. Argumenten som används visar bara att de organisationer som berörs inte klarar av att hantera frågan sakligt, säger Peter Eriksson, förbundsordförande.