Gå direkt till innehåll
Tussilago: Gert Olsson, Scandinac
Tussilago: Gert Olsson, Scandinac

Pressmeddelande -

Våren tog halt (Vårkollen 2020)

Över 10 000 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från nästan 2 000 platser i landet, när Vårkollen ville veta hur långt våren hade kommit under Valborgshelgen, vilket är 25 procent mer än de föregående åren. Dessa växters blomning respektive lövsprickning har kommit långt norrut i år jämfört med observationer för 100 år sedan, men jämfört med de senaste fem årens vårkollar blev det ganska nära medel, då våren tog halt sista veckan innan Valborg och i nordligaste Sverige och fjällen låg snön fortfarande djup.

Under Valborgshelgen genomförde Svenska Botaniska Föreningen tillsammans med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet Vårkollen för sjätte gången. Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där forskare analyserar data om vårtecken som frivilliga har rapporterat in. Tanken är att få en ögonblicksbild av hur långt våren har kommit i landet, så att man kan se om och hur vårens ankomst påverkas av klimatförändringar.

– Vi är glada att ännu fler har deltagit i Vårkollen i år och hoppas så klart att detta ska bidra till ett ökat engagemang för våra vilda växter och vad som händer med dem i ett förändrat klimat, säger Mora Aronsson, ordförande för Svenska Botaniska Föreningen.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns en liknande verksamhet, vilket gör att Vårkollens resultat kan jämföras med hur det såg ut vid Valborg för hundra år sedan. Till exempel var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis vid Valborg i allra sydligaste Skåne. Tidigare år med Vårkollen visar att lövsprickningen numera har når långt upp i Svealand till 1 maj och i år även en bit in i södra Norrland. På samma sätt hade sälgen börjat blomma i hela Götaland och Sveland vid Valborg, enligt den historiska databasen, men i år har sälgen påbörjat sin blomning långt upp i Norrland, undantaget nordligaste delarna och fjällen. Den är t.o.m. överblommad ända upp till Mälardalen. Anmärkningsvärt är också att häggen, som tidigare började blomma först i mitten av maj i sydligaste Skåne, två år i rad nu börjat blomma i delar av Götaland och Svealand. De fem föregående Vårkollarna visar dock att i medeltal startar inte häggens blomning förrän efter 1:a maj.

– Även om vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen hos björk och blomningen hos vårblommande arter tidigarelagts några veckor sedan 1980-talet, vet vi att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen. Med så många Vårkollar i bagaget kan vi nu börja skönja vad som är det nya ”normala”, säger Ola Langvall vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket.

I år har det varit ännu tydligare hur olika våra arter reagerar på olika väderförhållanden under våren och, inte minst, hur stor påverkan snötäckets utbredning vid den här tidpunkten har. Särskilt tydligt är detta för de tidiga arterna, såsom tussilago, blåsippa och sälg. Björkens lövsprickning och häggblomningen, som är lite senare i starten, visar dock att vårens ankomst har kommit 10–15 mil längre norrut i år, jämfört med de föregående fem åren och hela 60 mil längre norrut, eller är minst 2 veckor tidigare än för hundra år sedan.

Mer information

  • Nedan finns länkar till kartbilder, som presenterar en analys av årets Vårkollen-rapporter (färgade prickar). I samma kartor finns datumlinjer, som visar när respektive art i medeltal började blomma enligt de historiska data som samlades in under perioden 1873-1920. De grå nyanserna i bakgrunden på kartan visar hur Vårkollens observationer såg ut i medeltal i de föregående fem årens Vårkollar. För mer information om detta och om Svenska fenologinätverket, kontakta Ola Langvall.
  • www.vårkollen.se presenteras alla observationer som skickats in.
  • Vårkollens folder kan laddas hem på www.naturenskalender.se/filesharing/varkollen.pdf

Kontaktpersoner

Svenska botaniska föreningen (www.svenskbotanik.se)
Mora Aronsson
mora.aronsson@svenskbotanik.se, 070-668 26 82

Moa Pettersson
moa.pettersson@svenskbotanik.se, 070-923 66 76

SLU, samordnare för Svenska fenologinätverket (www.naturenskalender.se, www.vårkollen.se)
Ola Langvall
ola.langvall@slu.se, 070-600 52 26

Vårkartor

Här kan de olika kartorna för respektive växtart laddas ned. Kartorna får användas fritt i artiklar om Vårkollen 2020. Ange källa: SLU/Ola Langvall

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Tre tussilago sträcker sig upp mot solens strålar. Foto: Gert Olsson/ Scandinav bildbyrå

    Hur blir våren i år?

    I helgen är det vårdagjämning. Efter en lång och rejäl vinter kommer förstås våren, men när den når olika delar av landet kan vi inte veta i förväg. I Vårkollen är frågan är hur långt våren har hunnit när vi kommer fram till Valborgshelgen. Svaret på den frågan kan alla bidra till.

  • Tre tussilago, sträcker sig upp mot solen. Foto: Gert Olsson/Scandinav

    Har du koll på våren?

    I helgen var det vårdagjämning. Våren är i antågande, åtminstone i södra Sverige, men hur fort det går tills vi ser alla vanliga vårtecken kan vi inte veta i förväg. Vårkollen svarar på frågan hur långt våren har hunnit när vi kommer fram till Valborgshelgen, men då behöver vi hjälp av alla er som vill, med observationer av våra vanligaste vårtecken över hela landet.

  • Tre tussilagoblommor som sträcker sig upp mot solens strålar.

    Vårkollen– hjälp till forskarna att hålla koll på klimatförändringar

    Året startade med rejäl vinter i hela landet, men sedan har våren kommit igång ordentligt i södra Sverige. Flera bakslag i vädret gör dock att läget är ovanligt oklart i år. Hur växterna reagerat på denna vår, just där du bor, vill vi få veta under Valborgshelgen (30 april–1 maj), för att kunna få koll på klimatförändringars inverkan på växterna. Rapportera dina vårtecken på www.vårkollen.se

  • Tre tussilago, sträcker sig upp mot solljuset. Foto: Gert Olsson, Scandinav

    Våren är historiskt sen 2023

    Våren är historiskt sen i år! Blomningen har inte kommit längre norrut i år än vad medeltalet av vad den kom för ungefär 100-150 år sedan! För de tidiga arterna, tussilago, blåsippa och sälg, har det tagit stopp vid snögränsen. Lövsprickningen hos björk har dock kommit ca 50 mil längre norrut än tidigare, men inte alls så långt som tidigare Vårkollar visat i nutid.

  • Tre tussilago sträcker sig upp mot solens strålar, Foto: Gert Olsson, Scandinav

    Nu är det dags för Vårkollen!

    Vårkollen, som är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, genomfördes för första gången 2015. Varje år har tiotusentals observationer rapporterats in från hela landet om vitsippans, tussilagons, sälgens och häggens blomning samt björkens lövsprickning. Vårkollen pågår den 30 april och 1 maj. Var med och rapportera in om du sett något av vårtecknen ovan

  • Tre tussilago som sträcker sig upp mot solljuset, Foto: Gert Olsson/Scandinav

    Vårkollen – håll koll på klimatförändringar genom vårtecknen där du bor

    Att vårvädret är nyckfullt är vi vana vid, men det gör det också svårt att avgöra om våren faktiskt är tidig eller sen i år! Med Vårkollen vill vi få veta hur växterna reagerat på vårvädret där du bor just denna vår, under Valborgshelgen (30 april–1 maj). Svenska Botaniska Föreningen och Sveriges lantbruksuniversitet uppmanar dig därför att kolla upp och rapportera en handfull vårtecken på Valborg

  • Rekordmånga vårtecken i Vårkollen!

    Rekordmånga vårtecken i Vårkollen!

    Under Valborgshelgen genomfördes Vårkollen för sjunde året i rad. Nästan 12 000 observationer av tussilago, blåsippor, vitsippor, sälg, björkar och hägg rapporterades in från ungefär 2 300 medborgarforskare, när Vårkollen ville veta hur långt våren kommit hos dig. Intresset för att rapportera vårtecken på Valborg har aldrig varit större!

  • Kartor över hur långt björkens lövsprickning, häggens och sälgens blomning har kommit i år.

    Vårkollen visar att våren är sen i år

    Under Valborgshelgen genomfördes Vårkollen för åttonde året i rad. Blomningen respektive lövsprickningen (björk) har inte kommit riktigt lika långt norrut i år som medeltalet av tidigare Vårkollar (2015-2021). För de tidiga arterna, har det tagit stopp vid snögränsen så att de inte avancerat längre än för 100 år sedan, medan de senare arterna har kommit en bit längre norrut än förr.

  • Vårkollen visar att årets vår är tidig!

    Vårkollen visar att årets vår är tidig!

    Vårkollen visar att årets vår är tidig! Åtminstone när vi jämför med hur det var förr, vid den här tiden på året! Även om det varit många kalla perioder i vår, så har våren ändå kommit längre norrut än den hade gjort i genomsnitt förr i tiden och ungefär lika långt som de tidigare Vårkollarna visat i modern tid! De tidiga arterna, tussilago, blåsippa och sälg, har dock begränsats av snögränsen.