Pressmeddelande -
Vårkollen visar att årets vår är tidig!
Vårkollen visar att 2024 års vår är tidig jämfört med hur det var förr vid den här tiden på året. Även om det varit många kalla perioder, har våren ändå kommit längre norrut än de historiska genomsnitten från förr i tiden. Vårkollen visar att vårtecknen nått ungefär lika långt som de tidigare Vårkollarna visat i modern tid. De tidiga arterna tussilago, blåsippa och sälg har dock begränsats av snögränsen.
Under Valborgshelgen genomförde Svenska Botaniska Föreningen tillsammans med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Vårkollen för tionde gången. Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där forskare analyserar data om vårtecken som frivilliga rapporterat in. Med Vårkollen ges en ögonblicksbild av hur långt våren kommit i landet vid samma tid varje år. På så sätt kan forskarna se om och hur vårens ankomst påverkas av klimatförändringar.
- - Vi vill tacka alla medborgarforskare som har deltagit i årets Vårkoll! Antalet rapporter har ökat med nästan 100 procent från föregående år och det rapporterades från nästan 2 000 platser, runt om i landet. Vi hoppas så klart att detta bidrar till ett ökat engagemang för våra vilda växter och vad som händer med dem i ett förändrat klimat, säger Mora Aronsson, ordförande för Svenska Botaniska Föreningen.
- - Vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen hos björk och blomningen hos vårblommande arter tidigarelagts ett par veckor sedan 1873. Vi vet att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen, vilket innebär att många fler svenskar än tidigare numera kan njuta av vårblommorna kring Valborgshelgen, säger Ola Langvall, forskare vid SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket.
För 150 år sedan, 1873, startade en liknande verksamhet som rapporterade in vårtecken över hela landet, vilket gör att Vårkollens resultat kan jämföras med hur det såg ut vid Valborg vid den tiden. Till exempel var det på den tiden normalt att björkarnas lövsprickning startade strax efter Valborg i allra sydligaste Skåne. Vårkollen visar att det numera är normalt att lövsprickningen når ända upp till Mälardalen vid första maj och dit har lövsprickningen nått även i år.
På samma sätt hade sälg och vitsippa börjat blomma i hela Götaland och större delen av Sveland vid Valborg, enligt den historiska databasen, men numera går gränsen ca 10 mil längre norrut. Häggen, som tidigare började blomma i mitten av maj i sydligaste Skåne, har under vissa år i nutid börjat blomma ända upp till Svealand. I år är det bara i Skåne som häggen blommat vid Valborg. Resultatet stämmer också väl med genomsnittet från tidigare Vårkollar.
De tidiga arterna, såsom tussilago, blåsippa och sälg kom i blom tidigt under våren men har stoppats upp av att det fortfarande ligger kvar mycket snö i stora delar av Norrland (se snödjupskartor från 2024-04-30 från SMHI). Vårkollen visar också att de tidigblommande arterna fortfarande blommar i stora delar av landet, även om de började blomma för flera veckor sedan. Under år då våren kommer extra tidigt brukar dessa ha hunnit blomma över i södra Sverige.
Försommarkollen 5-6 juni
En rapportering på samma tema, Försommarkollen, görs i början av juni. Eftersom syftet med kollarna är att se hur växterna påverkas av klimatförändringar, följer forskarna även hur blomningen hos liljekonvalj, prästkrage, rönn, hägg och syrén har förändrats över tid. Försommarkollen görs under Världsmiljödagen den 5 juni och Nationaldagen den 6 juni. Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, finns därför också med i artlistan i undersökningen. Läs mer på www.försommarkollen.se.
Mer information
- Nedan finns länkar till kartbilder, som presenterar en analys av årets Vårkollen-rapporter (färgade prickar). I samma kartor finns datumlinjer, som visar när respektive art i medeltal började blomma enligt de historiska data som samlades in under perioden 1873-1920. De grå nyanserna i bakgrunden på kartan visar hur Vårkollens observationer såg ut i medeltal under de tidigare årens Vårkollar (2015-2023). För mer information om detta och Svenska fenologinätverket, kontakta Ola Langvall. För blåsippa, sälg och tussilago finns även kartor som visar dessa gränser i förhållande till rådande snöläge (snödjup enligt SMHI 2024-04-30).
- På www.vårkollen.se presenteras alla observationer som skickats in utan filtrering. Analyserna är gjorda på ett urval av dessa, med hög kvalitet.
- Vårkollens folder kan laddas hem på www.vårkollen.se/filesharing/varkollen.pdf
- Illustrationer av Vårkollens prioriterade arter och Vårkollens signaturbild kan laddas ned som zip-fil [http://tinyurl.com/zdbdt72]. Illustrationerna är fria att använda och kommer från: Lindman, C. A. M. 1917-1926: Bilder ur Nordens flora, tredje uppl. Wahlström & Widstrand. För tussilago-fotografiet ska ”FOTO: Gert Olsson/Scandinav” anges.
Kontaktpersoner
Svenska botaniska föreningen (www.svenskbotanik.se)
Mora Aronsson mora.aronsson@svenskbotanik.se 072-512 10 43
Moa Pettersson moa.pettersson@svenskbotanik.se 076-135 94 45
Sveriges lantbruksuniversitet, samordnare för Svenska fenologinätverket
(www.naturenskalender.se, www.vårkollen.se, www.försommarkollen.se)
Ola Langvall ola.langvall@slu.se 070-600 52 26
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Svenska Botaniska Föreningen (SBF) är en ideell förening vars syfte är att samla, tillvarata och främja botaniska intressen samt verka för ökad kännedom om och skydd av vilda växter.
Det görs bland annat genom föreningens två tidskrifter Svensk Botanisk Tidskrift och Vilda Växter och annan botanisk litteratur som publiceras genom föreningens förlag. Föreningen driver flera olika projekt för att kartlägga landets flora och följer utvecklingen av hotade arter. Föreningens största verksamhet i dag är Floraväktarna.
Föreningen bildades 1907 och idag är föreningen en samlingsplats för alla som är intresserade av botanik.
Det finns 29 regionala botaniska föreningar kopplade till Svenska Botaniska Föreningen runt om i landet som samlar och utbildar botaniskt intresserade personer samt bedriver forskning på lokal nivå.
Som medlem stödjer du vår verksamhet både regionalt och nationellt.