Statsskuld, siffertrix och politiska illusioner

Det finns få saker som är så pålitliga i svensk politik som den återkommande uppvisningen i kreativ huvudräkning. När ekonomin ska beskrivas för väljarna förvandlas procenttal snabbt till dramaturgi. Senast i raden: påståendet att regeringen missköter ekonomin. Det är en tung anklagelse. Men låt oss börja i det torra och obarmhärtiga: siffrorna.

När Magdalena Andersson fick igenom den sista statsbudgeten 2021 låg statsskulden på cirka 37,2 procent av BNP. I dag är prognosen omkring 35,8 procent. Skillnaden är inte dramatisk – men den går i en tydlig riktning. Nedåt.

Det krävs ingen doktorsexamen i nationalekonomi för att konstatera att 35,8 är mindre än 37,2. Ändå lyckas delar av debatten få det att låta som om statsskulden exploderat. Här uppstår den politiska illusionen: ordvalen är dramatiska, siffrorna är det inte.

Det är förstås fullt legitimt att kritisera ekonomisk politik. Man kan diskutera prioriteringar, reformutrymme, investeringar, skattesänkningar och konjunkturstyrning. Socialdemokraterna gör just det när de hävdar att dagens regering försvagar Sveriges ekonomiska handlingskraft. Men att hävda ekonomiskt förfall samtidigt som skuldandelen sjunker kräver en retorisk akrobatik som gränsar till cirkus.

Och ja – någon kommer invända att statsskuld inte är allt. Det är korrekt. Absoluta belopp kan öka, ränteläget kan förändras och tillväxten kan spela spratt med nämnaren i bråket. Men om man använder statsskuld i relation till BNP som slagträ i debatten bör man också acceptera vad måttet faktiskt visar.

Här blir ironin nästan pedagogisk: den siffra som används för att bevisa misskötsel visar i själva verket motsatsen. Men låt oss zooma ut.

Sverige är inte ensamt i Europa. Inom European Union ligger den genomsnittliga statsskulden på drygt 80 procent av BNP. Flera stora medlemsländer befinner sig långt över 100-procentsnivån. I jämförelse framstår Sveriges cirka 36 procent som ett närmast spartanskt bokslut. Det är inte en värdering. Det är en internationell jämförelse baserad på data från Eurostat.

Ska man då utropa ekonomiskt haveri i ett land som ligger mindre än hälften av EU-snittet? Det går naturligtvis att göra. Man kan utmåla varje budgetpost som en katastrof och varje reform som ett hål i statskassan. Politik lever på konflikt. Men den lever också på trovärdighet.

Det verkliga problemet i den här typen av retorik är inte att politiker överdriver. Det är att överdriften riskerar att undergräva förtroendet för ekonomisk fakta. När varje förändring beskrivs som systemhotande blir det svårt att skilja verklig kris från politisk dramaturgi.

Ekonomin är inget Instagramfilter. Den är en balansräkning.

Det betyder inte att allt är frid och fröjd. Sverige står inför strukturella utmaningar: demografi, integration, energiförsörjning, tillväxt och säkerhetspolitiska kostnader. Man kan med goda argument hävda att resurserna används fel, att reformtakten är för låg eller att prioriteringarna är skeva.

Men det är något annat än att påstå att landet driver mot skuldmässig ruin.

Satiren skriver nästan sig själv när politiker talar om ekonomisk förödelse i ett land vars skuldandel ligger under EU:s referensvärde på 60 procent och långt under kontinentens genomsnitt. Det är som att kalla en normalviktig person för akut överviktig för att byxlinningen sitter lite tajtare än för tre år sedan. Politikens roll är att tolka siffror. Men den får inte uppfinna dem.

I slutänden är det väljarna som förväntas navigera mellan budskapen. Därför är det rimligt att kräva ett minimum av hederlighet i den offentliga debatten. Att diskutera ekonomisk politik är nödvändigt. Att förvanska proportioner är det inte.

Sverige har inte en perfekt ekonomi. Men det har fortfarande en av EU:s lägsta skuldnivåer i relation till BNP. Den som vill övertyga om motsatsen får gärna börja med en miniräknare.

Joe Formgren
Medborgare

Källor:
Eurostat – Government debt statistics
Ekonomifakta – Offentlig bruttoskuld internationellt
Sveriges statsskuld – Riksgälden
Statsbudget 2021 – Regeringen
Prognoser 2024–2025 – Finansdepartementet

Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag