Tusentals incidenter har rapporterats kring riksdagsvalet, från administrativa fel till uppgifter om otillåten påverkan och en utredning i Dalarna. Valprövningsnämnden kan enligt vallagen besluta om omval om konstaterade fel med fog kan antas ha påverkat valutgången och inte kan rättas på ett mindre ingripande sätt. Frågan blir därför om valresultatet klarar den rättsliga prövningen.
Kina lyfts ofta fram som vindkraftens föregångsland, men bilden är mer komplicerad. Landet bygger enormt med vind och sol, samtidigt som kolkraften ännu står för den tunga, styrbara elproduktionen och världens största kärnkraftsprogram växer fram. Lärdomen är tydlig: installerade gigawatt räcker inte. Ett industrisamhälle kräver el när den behövs, inte bara när vädret tillåter.
Valrörelsen borde handla mer om fakta än pajkastning. Efter att ha lyssnat till finansmarknadsminister Niklas Wykman i Gävle lyfter Joe Formgren fram konkreta frågor om ekonomi, trygghet, energi, företagande och integration. Sverige behöver diskutera hur välstånd skapas, vad reformer kostar och vem som betalar – inte nöja sig med slagord och nya ofinansierade löften i valet nu.
Efter lanseringen av debutromanen Den svenska apokalypsen släpper Joe Formgren nu berättelsen som gratis följetong i Podden om apokalypsen. Varje avsnitt är omkring en timme långt och innehåller flera kapitel ur den politiska thrillern. Nya avsnitt planeras två till tre gånger i veckan fram till valet och finns på Spotify, Apple Podcasts och YouTube. Hela boken finns som ljudbok.
Vänstersidan gör slopad karensdag till valtrumf, men notan hamnar hos företagen. 97 procent av Sveriges företag har färre än tio anställda och bär 13 av de första 14 sjukdagarna. RUT beräknar grundkostnaden till 15,5 miljarder 2027, varav 10 miljarder för privata arbetsgivare. Ökad frånvaro, övertid och vikarier tillkommer. Trygghet ska finansieras – inte vältras över på småföretag.
Den svenska apokalypsen är Joe Formgrens debutroman, en politisk thriller om ett Sverige där små avvikelser i rapporter, ekonomi, medier och vardag långsamt pekar mot något större. Berättelsen rör sig mellan SVT, myndigheter, kommuner, polis och Gnosjöindustri. Boken släpps den 17 augusti som e-bok, ljudbok och pocket hos stora bok- och ljudbokstjänster i Sverige. Nedladdning recensionsexemplar.
Karensavdraget handlar inte bara om lönebeskedet utan om arbetsliv, folkhälsa och vem som ska bära risken när människor blir sjuka. För många är avdraget en orättvis klassfråga som tvingar sjuka till jobbet. För små arbetsgivare kan ett avskaffande ge höga kostnader och mer korttidsfrånvaro. I Folkets val får du själv ta ställning till vad som väger tyngst för Sveriges framtid.
Frågan om kortare arbetstid låter enkel: mer tid för familj, återhämtning och livet utanför jobbet. Men bakom förslaget finns svåra avvägningar om produktivitet, löner, välfärd och konkurrenskraft. För vissa är det nästa stora frihetsreform. För andra riskerar den högre kostnader, personalbrist och längre köer. I Folkets val får du själv ta ställning i sakfrågan och se konsekvenserna.
Swexitkoalitionen kritiserar Public Service för att EU-debatten enligt dem enbart speglar riksdagspartiernas EU-positiva perspektiv, trots att SCB:s mätning visar att 11 procent är emot och 24 procent är osäkra till EU-medlemskapet. Rörelsen menar att en tredjedel av befolkningen därmed saknar representation i debatten och efterlyser större åsiktsbredd i public service.
Tesla klarar konflikten med IF Metall. Det gör inte nödvändigtvis småföretagare, leverantörer och växande bolag. Kärnfrågan är större än Tesla: om kollektivavtal är frivilligt, hur frivilligt är det när laglydiga företag ändå kan pressas med blockader och sympatiåtgärder? När lagen inte längre räcker uppstår rättsosäkerhet.
Personlig assistans är en frihetsreform som måste räddas från två håll: organiserad brottslighet och urholkad ersättning. Seriösa utförare behöver rimliga villkor för att rekrytera och behålla assistenter, samtidigt som fusk och kriminella upplägg måste bort. Valfrihet, kvalitet och kontroll är inte motsatser – de är grunden för att LSS ska fungera.
Regeringens höjda lönegolv för arbetskraftsinvandring riskerar att slå mot människor som redan arbetar, betalar skatt och följer kollektivavtal. När staten lägger sig över branschernas lönenivåer blir det inte bara migrationspolitik – utan ett ingrepp i den svenska modellen. Följden kan bli färre jobb, högre kostnader och ökad frustration hos både företag och anställda.
Swexitkoalitionen arrangerar en manifestation på Sergels torg i Stockholm på Europadagen den 9 maj 2026 kl. 12.30–15.00, parallellt med EU-kommissionens firande i Kulturhuset. Med tal, musik och opinionsbildning vill arrangörerna lyfta kritik mot Sveriges EU-medlemskap och kräva en bredare debatt om landets framtida relation till EU.
Rapporten prövar public service i Sverige: vad som är kärnuppdrag, vad som bör finansieras obligatoriskt och var gränsen går mot bred medieverksamhet. Den lyfter finansiering, opartiskhet, förtroendeklyftor, marknadseffekter och behovet av tydligare uppdrag, öppen redovisning och hårdare självgranskning.
Professor Ken Mattsson lyfter en besvärande fråga i vindkraftsdebatten: vet vi tillräckligt om hur moderna, mycket stora verk påverkar människor i närheten? Han pekar på kunskapsluckor kring lågfrekvent ljud, infraljud, modeller och oberoende mätningar. Poängen är inte att stoppa all vindkraft – utan att granska sakfrågorna innan människor avfärdas.
En branschrapport från WindEurope har snabbt fått status som ”EU-sanning” i svensk debatt. Problemet är att den kommer från en intresseorganisation – inte en oberoende aktör . När medier okritiskt återger sådana underlag riskerar sakfrågor om kostnader, nät och leveranssäkerhet att trängas undan av en förenklad bild av vindkraftsdebatten.
Karensavdraget beskrivs ofta som en rättvisefråga – men rapporten visar en större bild. Nästan 97 procent av Sveriges företag är små, och ett slopat karensavdrag riskerar att flytta kostnader och sjukfallsrisk till just dessa . Frågan är därför inte bara social, utan strukturell: hur ska trygghet finansieras utan att pressa dem som redan bär systemets första ansvar?
Ett föredrag av professor Ken Mattsson lyfter en bortglömd sida av vindkraften: buller och livsmiljö. Underlag pekar på att dagens modeller kan underskatta ljudnivåer och inte fullt fånga lågfrekvent ljud och störningar. Samtidigt kvarstår frågor om systemnytta och lokal påverkan. Energidebatten behöver hela bilden – inte bara produktion och klimat.
Sverige har länge velat se sig som ett land där frihet, trygghet, jämlikhet och demokrati bär varandra. Men hur starkt är detta samhällslöfte i praktiken? Rapporten prövar vad det egentligen betyder att ett samhälle är socialt och demokratiskt, hur Sverige har förändrats och i vilken mån politik, institutioner och offentlig debatt har stärkt eller försvagat det som skulle hålla landet samman.
Hur stark är vindkraftens verkliga nytta när hela bilden räknas in? Den här rapporten granskar inte bara produktion och pris, utan också nätkapacitet, elens värde, livslängd, ansvar, lokala konsekvenser och vägval i elsystemet. En bred och faktatung genomgång av en av Sveriges mest omstridda framtidsfrågor.
