Sjuklön från första dagen – trygghetsreform eller hög risk för Sveriges små företag?

När Folkets val frågar om karensavdraget ska avskaffas är det inte en fråga som stannar vid lönebeskedet. Den går rakt in i arbetslivet, folkhälsan, företagens villkor och synen på vem som egentligen ska bära risken när människor blir sjuka. Det är därför en fråga där många har en spontan åsikt – men där svaret blir betydligt svårare när både rättvisa och kostnader läggs på bordet.

Karensavdraget, eller den s.k. karensdagen, innebär att den som blir sjuk får ett avdrag från sjuklönen. För en person med jämnt fördelad arbetstid motsvarar det i praktiken ungefär en dags sjuklön. Därefter betalar arbetsgivaren sjuklön under sjuklöneperiodens första 14 dagar, normalt 80 procent av lönen. För den anställde kan avdraget kännas brutalt enkelt: man blir sjuk, gör rätt som stannar hemma och får ändå en ekonomisk smäll.

Argumenten för att ta bort karensen

Argumentet för att avskaffa karensavdraget bygger på just detta. Ingen ska behöva välja mellan att gå sjuk till jobbet och att klara hushållsekonomin. För den som har låg lön, små marginaler, barn hemma och ett arbete som inte kan skötas från köksbordet kan karensavdraget bli mer än en teknisk regel. Det blir en klassfråga. Tjänstemannen med laptop kan ibland jobba hemifrån vid lättare sjukdom. Undersköterskan, busschauffören, butikspersonalen, lokalvårdaren och industriarbetaren kan det sällan.

Det finns också ett folkhälsoperspektiv. Om människor går till jobbet sjuka ökar risken att fler smittas. Det gäller särskilt i vård, omsorg, skola, kollektivtrafik, handel och andra miljöer där många möts. Under pandemin blev detta uppenbart. Ett system som gör det dyrt att stanna hemma första sjukdagen kan i vissa situationer bli dyrt på ett annat sätt: genom smittspridning, längre sjukperioder och fler sjuka kollegor.

Kostnaden försvinner inte – den byter bärare

Samtidigt finns den andra sidan, och den är inte mindre verklig. Ett avskaffat karensavdrag gör inte sjukfrånvaro kostnadsfri. Det flyttar kostnaden. Frågan är till vem. Om staten tar hela notan blir det skattebetalarna. Om arbetsgivarna gör det blir det företag, kommuner, regioner och andra arbetsgivare. Om försäkringssystemet tar den krävs högre avgifter, omprioriteringar eller nya regler.

Det är här frågan blir särskilt känslig för små arbetsgivare. Sverige har omkring en miljon företag och 97 procent har färre än tio anställda. För ett stort företag eller inom offentlig sektor kan en sjukdag ofta hanteras i systemet. För ett företag med t.ex. fyra anställda är en persons frånvaro en fjärdedel av arbetsstyrkan. Då handlar det inte bara om sjuklön, utan om leveranser, bokningar, kundrelationer, vikarier, övertid och ägarens egen arbetsdag.

En aktuell rapport "Karensavdraget och 97 % av Sveriges företag" pekar just på denna brist i debatten. Karensavdraget diskuteras ofta som om frågan bara stod mellan staten och individen. Men arbetsgivaren finns mitt i konstruktionen. Om individens självrisk tas bort utan att små arbetsgivare kompenseras eller skyddas kan reformen bli socialt begriplig men ekonomiskt skev. Det är en träffande invändning. En rättvisereform som inte svarar på vem som bär risken är inte färdigritad.

Ökad korttidssjukfrånvaro?

Arbetsgivarsidan varnar dessutom för beteendeeffekter. Om frånvaro första sjukdagen inte längre kostar något för individen kommer korttidssjukfrånvaron att öka. Hur mycket är omstritt, men risken är stor. Ett aktuellt exempel är Norge, som ger full ersättning från första dagen och har en betydligt högre sjukfrånvaro än Sverige. Svenskt Näringsliv har beräknat att ett avskaffande kommer att öka arbetsgivarnas kostnader kraftigt. Fackliga organisationer invänder att det nuvarande systemet redan har en kostnad, men att den bärs av sjuka löntagare och särskilt av dem med lägst marginaler.

En möjlig medelväg är därför inte nödvändigtvis ett enkelt ja eller nej. Staten kan reformera karensen genom karenstak, utökat högriskskydd, särskilda regler för återkommande sjukdom eller kompensation till mindre arbetsgivare. Det skulle kunna minska orättvisorna utan att lägga hela risken på företag med små marginaler. Men sådana lösningar kräver mer precision än en valaffisch brukar tåla.

Det är därför Folkets val ställer frågan på ett sätt som förtjänar eftertanke. Vill du avskaffa karensavdraget därför att det är orimligt att människor förlorar pengar när de är sjuka? Eller vill du behålla det därför att sjukfrånvaro också skapar kostnader som måste bäras någonstans? Båda svaren kan vara begripliga. Det viktiga är att se hela kedjan innan man röstar – och inte bara lägga kostnaden på företagen utan att ha en hållbar plan för finansieringen.

Gör din röst hörd i Folkets val

Ska karensavdraget avskaffas, reformeras eller behållas? I Folkets val kan du ta ställning i den här och några andra aktuella samhällsfrågor utan att dina svar matchas mot något politiskt parti. Gå in, svara på frågorna och visa vad du tycker bör väga tyngst när vi ska forma Sveriges framtid.

Delta med din röst i Folkets val här https://folketsval.lovable.app

Om Folkets val

Folkets val är en fristående folkviljemätare om Sveriges framtid. Den fungerar inte som en traditionell valkompass där dina svar matchas mot ett politiskt parti. I stället får du ta ställning till konkreta samhällsfrågor och se en kort konsekvensanalys av vad olika vägval kan innebära.

Syftet är att lyfta sakfrågorna före partifärgerna. Många väljare håller med sitt parti i vissa frågor men inte i andra. Andra är politiskt intresserade men trötta på färdiga slagord, låsta block och debatter där frågorna ofta försvinner bakom taktiken. Folkets val ger därför användaren möjlighet att tänka efter fråga för fråga.

Tjänsten är anonym och kräver ingen inloggning. Först anger deltagaren vilket parti som står honom eller henne närmast. Uppgiften används för att visa hur olika väljargrupper resonerar, inte för att identifiera enskilda personer. Därefter följer frågorna, där varje fråga kompletteras med en konsekvensanalys. Tanken är att ingen bara ska svara på en rubrik, utan också se vilka följder ett politiskt vägval kan få för individen, företagen, välfärden, statsbudgeten och samhället.

När frågorna är besvarade får användaren en sammanfattande bild av vilket framtida Sverige svaren pekar mot. Den kan delas vidare för att få fler att delta. På så sätt blir Folkets val ett sätt att samla, synliggöra och diskutera folkviljan i sakfrågor – oavsett om man kommer från höger, vänster, mitten eller bara är nyfiken på vart landet är på väg.

Kontakt:
Joe Formgren
Initiativtagare
070-679 79 00