Nya kulturministern behöver värna den konstnärliga friheten och scenkonstens fortsatta återhämtning

Parisa Liljestrand (M) utsågs idag till Sveriges kulturminister. Den nya kulturministern tillträder i en tid när scenkonsten står inför stora utmaningar och många angelägna frågor behöver lösas. Svensk Scenkonst ser fram emot en nära dialog med den nya regeringen om scenkonstens förutsättningar och behov.

Värnandet av den konstnärliga friheten, återstarten efter pandemin och långsiktighet i den offentliga finansieringen är några kulturpolitiska områden som kommer att vara centrala under mandatperioden.

Ett fritt kulturliv är en viktig del i vårt demokratiska samhälle. Staten har ett särskilt ansvar för att värna den konstnärliga friheten och säkerställa att det politiska systemet finns på avstånd från besluten om det konstnärliga innehållet.

Under de senaste åren har flera brister framkommit. Bland annat visade Myndigheten för kulturanalys i rapporten Så fri är konsten (publicerad 2021) att många avstår från att söka bidrag för att de upplever att kriterierna inskränker den konstnärliga friheten. Det saknas också organisatoriskt skydd mot politiskt inflytande över konstnärliga beslut på regional och kommunal nivå.

- Det är viktigt att regeringen och kulturministern prioriterar arbetet med att säkerställa den konstnärliga friheten. Ytterst är det en fråga om demokrati och yttrandefrihet men det handlar också om respekt för de konstnärliga verksamheternas professionalism, säger Svensk Scenkonsts vd Mikael Brännvall.

Scenkonsten kommer att leva med sviterna efter coronakrisens nedstängningsperioder under lång tid framöver. Produktionen kom i gång snabbt efter pandemin men många verksamheter kämpar fortfarande för att få tillbaka publiken och det råder allvarlig kompetensbrist inom ett antal av scenkonstens yrkesområden.

Samtidigt drabbas scenerna av betydande fördyringar. Kraftigt ökade elkostnader och höjda hyror minskar det ekonomiska utrymmet för konstnärlig produktion. Det finns också en risk för att samhällsekonomin kommer att påverka biljettförsäljningen negativt framöver.

Det offentligt finansierade kulturlivet är i behov av framförhållning och förutsebarhet i bidragsgivningen. Konstnärligt risktagande och längre samarbetsprojekt underlättas om verksamheterna känner till vilka förutsättningar som gäller för en längre period. Den pågående översynen av kultursamverkansmodellen erbjuder ett bra tillfälle för regeringen att hitta en finansieringsmodell som svarar mot dessa behov.

- Scenkonsten befinner sig i en längre återhämtningsperiod efter pandemin och brottas med allvarliga kompetensbrister samt utmaningar med att få tillbaka publiken. Ökade elkostnader och höjda hyror försvårar läget ytterligare för landets scener. Vi ser därför fram emot en nära dialog med kulturministern om scenkonstens förutsättningar och behovet av fortsatta stödinsatser. Det är också viktigt att regeringen fullföljer Återstartsutredningens
förslag till satsningar, säger Mikael Brännvall.