Svensk Scenkonst yttrar sig över kultursamverkansutredningens betänkande

Svensk Scenkonst har fått tillfälle att yttra sig över betänkandet ”Kultursamhället – utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun” (SOU 2023:58). En central synpunkt i remissvaret är att kultursamverkansmodellen behöver en stärkt finansiering.

I betänkandet föreslås att en ny lag om samverkan mellan stat, region och kommun på kulturområdet ska ersätta den nuvarande lagen (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. I betänkandet föreslås även att kommuner kan ges möjlighet att fördela statsbidrag. Svensk Scenkonst avstyrker förslagen och menar att de skulle medföra mycket långtgående förändringar av kultursamverkansmodellen som inte har beskrivits och analyserats i betänkandet på ett sådant sätt att de fullt ut kan värderas och konsekvensbeskrivas. Att kommuner skulle ges möjlighet att fördela statsbidrag skulle också kunna leda till ojämlikhet i tillgången till kultur mellan olika regioner.

Svensk Scenkonst delar däremot utredarens uppfattning om vikten av att stärka kulturen i skolan och att ge estetiska ämnen en central plats i utbildningssystemet för att främja ungas deltagande och skapande inom scenkonsten. Svensk Scenkonst tillstyrker också förslaget att se över hur de olika stöd- och regelsystemen påverkar funktionshindrades möjligheter att verka professionellt i kulturlivet. Idag finns uppenbara krockar mellan regelverk, vilket leder till negativa effekter.

Finansieringen central för kulturens förutsättningar
Kultursamverkansmodellen har en central roll i den statliga kulturpolitiken för att främja kultur i hela landet. Modellens utformning, funktion och finansiering är av stor betydelse för möjligheterna att upprätthålla en grundläggande kulturell infrastruktur, eftersom den innefattar distribution av statsbidrag och former för samverkan mellan olika parter. I sitt remissvar betonar dock Svensk Scenkonst att kultursamverkansmodellen är underfinansierad och att modellen behöver utvecklas så att bidragsnivåerna till institutionerna också kan förutses med längre framförhållning.

Bidragen har successivt minskat i realvärde då de inte har anpassats till kostnadsökningarna och inflationen. Konsekvensen är minskade resurser till kärnverksamheten, vilket drabbar produktionen av scenkonst och minskar allmänhetens tillgång till konstnärliga upplevelser i hela landet. Dessutom har den statliga finansieringen av regionala kulturverksamheter inte hållit jämna steg med de ökade kostnaderna för dessa verksamheter. Situationen förvärras ytterligare av att staten har avskaffat pris- och löneomräkningen för detta anslag, vilket ytterligare undergräver den finansiella stabiliteten för regionala kulturverksamheter.

Svensk Scenkonst förordar en noggrann utvärdering och analys av betänkandets förslag innan eventuella genomföranden för att säkerställa en hållbar och välavvägd utveckling av kultursamverkansmodellen.

- Betänkandet belyser viktiga frågor kring kulturens roll och förutsättningar i samhället. Det är av avgörande betydelse att vi säkerställer en hållbar och välfungerande finansiering av kulturen för att främja kulturell mångfald och tillgänglighet för alla medborgare, säger Mikael Brännvall, VD för Svensk Scenkonst.