SD föreslår effektiviseringsreform av Polisen

I en debattartikel på SVD:s debattsida Brännpunkt föreslår Jimmie Åkesson idag att en effektivitetsreform tas fram för att råda bot på bristerna inom brottsbekämpningen.

Ur debattartikeln:

”Statistik från Rikspolisstyrelsen visar att uppklaringsprocenten idag är lägre än vad den varit under de åtta senaste åren. Under samma period har anslagen ökats och vi har fått 3000 nya poliser. Det blir någonstans uppenbart att det inte främst är mer resurser och fler poliser som behövs för att öka effektiviteten inom rättsväsendet. Det är därför positivt att det idag talas allt mer om problemet med att poliserna idag arbetar allt för lite med kärnverksamheten – att bekämpa brottligheten och skapa trygghet – och allt för mycket med administration. Men för att något verkligen ska bli bättre krävs det politisk handlingskraft. Sverigedemokraterna föreslår därför idag att en effektivitetsreform inriktad för att effektivisera Polisen tas fram i samband med översynen av Polisens organisation.”

I samband med förslaget om att ta fram en effektivitetsreform lanserar Sverigedemokraterna idag ett åtgärdspaket:

1. Inom polisens uppdrag ryms idag många arbetsuppgifter som har mycket lite med brottsbekämpning att göra. Verksamheter så som hittegodshantering, kontroll av istappar, beviljande av tillstånd för fyrverkerier med mera skall i fortsättningen inte skötas av Polisen. Huruvida det är kommunerna eller andra myndigheter som ska ta över dessa verksamheter är svårt att uttala sig om innan man noga har låtit utreda saken men utgångspunkten måste vara att dessa verksamheter frigörs från polisen så att resurserna istället kan läggas på brottsbekämpande verksamhet.

2. Under 2011 stod snatterierna för majoriteten av tillgreppsbrotten och de slukar oerhört stora resurser inom Polisen. Det är inte ovanligt att större delen av en arbetsdag för två poliser kan ägnas åt ett ganska lindrigt snatteri. Tiden för arbetsmoment som handlar om allt från utryckning, förhör, rapportskrivning och annan byråkrati drar lätt iväg. En lösning för att råda bot på detta problem skulle vara att, förutsatt att personen erkänt och att snatteriet inte skulle kunna rendera i ett fängelsestraff, ge poliserna rätt att på plats utfärda en ordningsbot.

3. Enligt Riksrevisionen går det årligen åt 320 heltidsarbetskrafter för att hantera polisanmälningar som ej går att utreda. En lösning vi gärna skull vilja titta närmare på är att ge polisen rätt att vid särskilda fall utan inblandning av flera olika förundersökningsledare. Det kan t ex gälla anmälningar av borttappade gymkort och andra ej brottsrelaterade polisanmälningar. Idag tar varje ej utredningsbart ärende sammanlagt 60 minuter för olika personer inom rättsapparaten. Om man genom att korta ned rättskedjan kan minska denna tid med bara några få minuter kommer viktiga resurser att frigöras.

4. Det som sägs till SOS-alarm när någon ringer 112 förs per automatik inte vidare till Polisen utan alla frågor måste ställas på nytt. Detta medför flera negativa konsekvenser då det idag händer att poliserna kommer alldeles för sent till brotts- och olycksplatsen. Detta innebär att möjligheterna att rädda liv och lösa det eventuella brottet minskar. Vår slutsats är att samordningen mellan SOS-alarm och Polisen måste förbättras och information endast i särskilda fall inte ska få föras vidare direkt från SOS-alarm till Polisen.

5. Ett grundläggande uppdrag för Polisen är att skapa trygghet i samhället. Kameraövervakning är en trygghetsskapande och brottspreventiv åtgärd som visar sig ha god effekt och mycket starkt folkligt stöd. Exempelvis har Brottsförebyggande rådet (BRÅ) funnit en signifikant minskning av brott vid användandet av kameraövervakning. I en undersökning från SCB ansåg 90 procent av de tillfrågade att kameraövervakning på allmänna platser ska vara tillåtet om det gör folk tryggare. Sverigedemokraterna vill att det ska bli lättare att kameraövervakning och vill se en generell förenkling för att använda denna typ av brottsbekämpande och brottsförebyggande åtgärd.

6. Utökade befogenheter för hemliga tvångsmedel. Hemliga tvångsmedel är ett nödvändigt och effektivt verktyg för brottsbekämpande myndigheter att komma åt grov brottslighet i allmänhet och organiserad brottslighet i synnerhet 1. Av olika skäl, inte minst integritetsaspekten, är användningen starkt reglerad. Även användning av information som tillkommer genom hemliga tvångsmedel regleras, bl.a. med avseende på s.k. överskottsinformation om andra brott än det tvångsmedlet beviljats för. Tyvärr är dessa brottsbekämpande verktyg alldeles för snävt reglerade för att kunna användas effektivt mot just organiserad brottslighet. Detta kommer till uttryck genom att effektiva tvångsmedel oftast beviljas för att utreda narkotikabrott eftersom det inte krävs en särskilt omfattande narkotikahantering för att uppfylla domstolens krav för användning.

För vidare information:

Martin Kinnunen
Pressansvarig
Telefon: 0708-180943
E-post: martin.kinnunen@sverigedemokraterna.se