I riksdagen debatterades döva barns rätt till en teckenspråkig utbildningsmiljö. SDR anser att döva barn inte först ska behöva misslyckas i en annan skolform för att få tillgång till specialskolan. Döva barn och deras vårdnadshavare ska ha möjlighet att välja en teckenspråkig utbildningsmiljö. Det handlar om ett fritt och likvärdigt skolval.
Allt färre söker till tolkutbildningen, vilket riskerar att få allvarliga konsekvenser för tillgången till teckenspråkstolkar i Sverige. Västanviks folkhögskola, deltagande dövföreningar, DHB och SDR vill se kraftfulla insatser för att stärka tolkyrkets villkor och status samt att teckenspråkstolk erkänns som ett bristyrke.
Sveriges Dövas Riksförbund har beslutat om en ny inriktning för att stärka det svenska teckenspråkets ställning i svensk rätt. Trots erkännandet i språklagen sedan 2009 är skyddet inte tillräckligt. SDR vill därför utveckla lagstiftningen så att samhällets ansvar för att skydda, främja och ge tillgång till svenskt teckenspråk blir tydligare och mer rättssäkert.
Imorgon är det 45 år sedan svenskt teckenspråk erkändes som undervisningsspråk för döva i Sverige. Men trots lagstiftning och särskilt skydd i språklagen möter döva och teckenspråkiga som använder svenskt teckenspråk fortfarande hinder i samhället. 45 år senare kan vi fortfarande inte tala om full språklig jämlikhet. Därför behövs en nationell handlingsplan för svenskt teckenspråk.
SDR och SDP kritiserar att inga kommuner har använt statligt stöd för att stärka teckenspråk inom äldreomsorgen. Döva äldre saknar ofta möjlighet att kommunicera med personal. Organisationerna vill att svenskt teckenspråk inkluderas i språkkrav och statliga satsningar samt att fler döva undersköterskor anställs och utbildas.
Döva riskerar att stå utanför politiken när deras frågor saknas i debatten. Rätten till svenskt teckenspråk påverkar vardag, vård och delaktighet. Brister i Region Skåne visar allvaret. Vi vill att politiker tydliggör hur deras politik inkluderar döva och säkerställer rättigheter i praktiken.
Döva och hörselskadade elever nekas gymnasieutbildningar trots behörighet eftersom minst fyra måste söka samma program. Det begränsar deras valfrihet och strider mot Barnkonventionen och Diskrimineringslagen. Sveriges Dövas Riksförbund vill att regeringen ser över gymnasieförordningen.
