Nu krävs politisk handling för dövas rättigheter och svenskt teckenspråk
När partierna nu förhandlar om den kommande regeringens politik måste dövas rättigheter och svenskt teckenspråk finnas med på agendan.
Kategorier: demokrati
-
-
Döva barn har rätt till ett fritt skolval
I riksdagen debatterades döva barns rätt till en teckenspråkig utbildningsmiljö. SDR anser att döva barn inte först ska behöva misslyckas i en annan skolform för att få tillgång till specialskolan. Döva barn och deras vårdnadshavare ska ha möjlighet att välja en teckenspråkig utbildningsmiljö. Det handlar om ett fritt och likvärdigt skolval.
-
Vad är det egentligen vi firar 45 år efter att svenskt teckenspråk erkändes?
Imorgon är det 45 år sedan svenskt teckenspråk erkändes som undervisningsspråk för döva i Sverige. Men trots lagstiftning och särskilt skydd i språklagen möter döva och teckenspråkiga som använder svenskt teckenspråk fortfarande hinder i samhället. 45 år senare kan vi fortfarande inte tala om full språklig jämlikhet. Därför behövs en nationell handlingsplan för svenskt teckenspråk.
-
Döva äldre lämnas utanför äldreomsorgen
SDR och SDP kritiserar att inga kommuner har använt statligt stöd för att stärka teckenspråk inom äldreomsorgen. Döva äldre saknar ofta möjlighet att kommunicera med personal. Organisationerna vill att svenskt teckenspråk inkluderas i språkkrav och statliga satsningar samt att fler döva undersköterskor anställs och utbildas.
-
Situationen i Region Skåne visar tydligt vad som står på spel
Döva riskerar att stå utanför politiken när deras frågor saknas i debatten. Rätten till svenskt teckenspråk påverkar vardag, vård och delaktighet. Brister i Region Skåne visar allvaret. Vi vill att politiker tydliggör hur deras politik inkluderar döva och säkerställer rättigheter i praktiken.
-
Döva elevers rätt till utbildning sätts ur spel av systemfel
Döva och hörselskadade elever nekas gymnasieutbildningar trots behörighet eftersom minst fyra måste söka samma program. Det begränsar deras valfrihet och strider mot Barnkonventionen och Diskrimineringslagen. Sveriges Dövas Riksförbund vill att regeringen ser över gymnasieförordningen.
-
Regeringens beslut slår hårt mot teckenspråkiga i arbetslivet
SDR, HRF och FSDB kritiserar regeringens försämring av tolkstödet i arbetslivet. Taket har sänkts från 210 000 till 120 000 kronor per år och möjligheten att använda stödet för personligt biträde har tagits bort. Organisationerna varnar för att många inte längre kan arbeta på lika villkor och kräver en konsekvensutredning, återupptagen dialog och ett behovsbaserat, stärkt stöd.
-
Stärkt TUFF och satsning på teckenspråksutbildning välkomnas – oro för besparingar på SPSM
Regeringen stärker TUFF med fler timmar för föräldrar och satsar för första gången särskilt på teckenspråksundervisning för integrerade döva och hörselskadade barn i kommunala skolor. SDR och SDUF välkomnar satsningarna men varnar för att effektiviseringskraven på SPSM inte får hota barns rätt till utbildning på svenskt teckenspråk.
-
Vår tid är här – men var är respekten för vårt språk?
1981 blev Sverige först i världen att erkänna svenskt teckenspråk som undervisningsspråk, ett historiskt steg. Men medan andra länder infört starka språklagar och resurser har Sveriges utveckling stannat av. Språklagen från 2009 finns, men krav, ansvar och uppföljning saknas i praktiken.
-
Kraftsatsning på teckenspråkets ställning genom forumteater
Startskott för projektet Omvända världen som drivs av Sveriges Dövas Riksförbund, SDR i samarbete med Riksteatern Crea och med stöd av Svenska Postkodstiftelsen. Genom en forumteater och turné runt om i landet ska vi väcka en samhällsdebatt om teckenspråkets ställning. Teatern kommer att visa situationer i dövas vardagsliv för att öka förståelsen bland beslutsfattare, politiker samt tjänstemän.
