Bevara och utveckla folkhögskolornas unika utbildningsform

Våra folkhögskolor fyller en stor och viktig funktion i vårt samhällsbygge. Med sin unika utbildningsform finns folkhögskolorna som komplement när andra utbildningsformer inte fungerar. Men folkhögskolorna kämpar med minskade anslag vilket riskerar leda till färre utbildningsplatser. Inför höstens budgetarbete hoppas vi att regeringen inser mervärdet i folkhögskolorna, och vi uppmanar våra folkvalda att avsätta tillräckliga medel för att säkra folkhögskolorna fortsatta verksamhet.

I Sverige finns det 156 folkhögskolor och våra medlemskyrkor representerar 38 av dem. I över hundra år har kyrkorna varit med och drivit folkhögskolor, och fortsätter att driva dem burna av ett samhällsengagemang och en djupt rotad övertygelse om varje människas värde och grundläggande rätt till utbildning. Med sin unika utbildningsform har folkhögskolorna ett fokus på varje människas behov och hennes rätt att utveckla sin personlighet.

Folkhögskolor finns som ett alternativ när andra skolformer inte fungerar och som ett komplement till andra utbildningsformer. Ur ett samhällsperspektiv är det betydelsefullt att folkhögskolorna har som syfte att stärka och utveckla demokratin. Särskilt när vi vet att det finns krafter i vår omvärld och i vårt eget land som riskerar att urholka demokratin. I tider av utmaningar kring integration ska folkhögskolor ur ett mångfaldsperspektiv arbeta för att människor inkluderas i samhällsutvecklingen.

Under hösten har gängvåldets konsekvenser fyllt nyhetssidorna. Ansvariga politiker har fastslagit att alla stenar ska vändas på för att komma till rätta med problemen. Det förebyggande preventiva arbetet för att minska nyrekryteringen till de kriminella nätverken har lyfts fram som en viktig del i det arbetet. Här kan folkhögskolor spela en viktig roll. På folkhögskolorna finns utbildningar som särskilt riktar sig till personer som har svårt att komma in i utbildning på grund av hemmasittande, hög skolfrånvaro och ofullständiga betyg.

Tryggt sammanhang folkbildar och motverkar utanförskap
Det finns faktorer som ökar risken för att hamna i utanförskap och kriminalitet. Studier visar att socioekonomisk utsatthet och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i kombination är just sådana faktorer. Folkhögskolorna erbjuder ett tryggt sammanhang med engagerade pedagoger. Här finns möjlighet att läsa allmän kurs med extra stöd eller andra utbildningar för den som av olika skäl inte har fullgjort grundskolan. Här ges möjlighet till en ny chans i livet. Här kan även långtidssjukskrivna hitta en plats för rehabilitering och återvändande till arbetsliv. Folkhögskolans tydliga fokus på hela människan där särskilt vikt läggs vid motivationshöjande är betydelsefullt.

Genom det kursutbud som folkhögskolorna erbjuder bidrar de till att utjämna utbildningsklyftorna och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Folkbildningen som sådan ger ett alternativ till andra utbildningsformer med sitt tydliga fokus på att bygga människors självförtroende och kompetens, ge förutsättningar att aktivt delta i samhället, ge människor möjlighet att uppleva kultur och gemenskap och inte minst att också få bli bemött i sina existentiella frågor. Det är viktigt då den ofrivilliga ensamheten i vårt samhälle är ett problem, liksom utbredningen av den psykiska ohälsan.

Utbildningar som leder till arbete och nya möjligheter
Folkhögskolorna utgår från deltagarens behov och förkunskaper, strävar efter gemensamt lärande i grupp, varvar praktisk och teoretisk kunskap och erbjuder möjlighet för deltagare att själva vara med och påverka sin utbildning. Allt detta stärker egenmakt och förmåga till socialt samspel.

År 2022 hjälpte folkhögskolorna nära 20 000 deltagare att komplettera grundskolan och/eller gymnasiet och därmed undvika ett potentiellt utanförskap. I tuffare tider av lågkonjunktur där arbetslöshet riskerar att breda ut sig, erbjuder folkhögskolan möjlighet till omställning och ny yrkesinriktning. Folkhögskolan erbjuder dessutom kurser som riktar sig till den som är ny i det svenska samhället, yrkesutbildningar såsom undersköterskeutbildning, fritidsledare, hantverksutbildningar och andra yrkesutbildningar som leder till arbete.

Kämpar med att få budgeten att gå ihop
Under den gångna hösten har folkhögskolorna dock fått kämpa med att få sina budgetar att gå ihop. Vi är för våra egna folkhögskolors del, liksom för övriga folkhögskolors, oroade över de minskande anslagen.

Sedan flera år tillbaka har uppräkningen av anslaget från staten uteblivit. De extra 100 miljoner kronor som kommer folkhögskolorna till godo under 2024 är vi tacksamma för, men summan täcker långt ifrån kostnadsökningarna. Vid sidan om det är de extra medel som anslogs under pandemin för att bereda fler platser nu slut. Allt detta tillsammans leder till 3 000 färre platser. Tusentals deltagare vars liv skulle kunnat finna en ny väg framåt.

Samhället behöver platser för integration, platser som kan motverka utanförskap, bryta socioekonomiska barriärer, hjälpa människor finna mening och meningsfullhet, värde och värdighet, arbete och möjligheter. Allt detta erbjuds redan på folkhögskolorna!

Investera i folkhögskolorna med ökade anslag
Vi uppmanar därför regeringen att i budgetberedningarna inför hösten, se värdet av våra folkhögskolor och avsätta tillräckliga medel så att folkhögskolorna kan få utvecklas och få fortsätta vara den viktiga utbildningsform som den visat sig vara. En investering i folkhögskolorna ger också stora mervärden eftersom de krokar i civilsamhället med engagemang, volontärskap och sammanhang.

Med utökade resurser kan folkhögskolorna hjälpa än fler.

För medlemskyrkorna i Sveriges kristna råd,
generalsekreterare Sofia Camnerin