​Kyrkorna återupprepar Juluppropets krav

Denna vecka är det ett år sedan landets kyrkor lanserade ”Juluppropet – för en human migrationspolitik”. Årsdagen uppmärksammas genom en unik sampublicering i sju kristna tidningar med en text från landets kyrkoledare med tre uppmaningar till regeringen.

Juluppropet, med sina tre krav till regeringen, skapade stor uppmärksamhet. Under några veckor skrev 80 000 personer under namninsamlingen som sedan överlämnades till dåvarande migrationsminister Morgan Johansson. Nu återupprepas kraven från förra årets namninsamling där människovärdesfrågan utifrån en kristen människosyn är utgångspunkten.

– Vi ser idag få tecken på en mer human svensk migrationspolitik trots att den globala situationen för människor på flykt är värre än någonsin där Sveriges asyllagstiftning fortfarande ligger på EU:s miniminivå, säger Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd

– Landets kyrkoledare står fortfarande kvar vid de tre kraven som handlar om att ge barn, unga och familjer trygghet och framtidstro. Vi uppmanar våra folkvalda att arbeta för att Sverige återigen ska ligga i framkant när det gäller humanitet och rättssäkerhet, fortsätter Karin Wiborn.

Kyrkoledarnas text om Juluppropet sampubliceras 13-14 december i Dagen, Sändaren, Kyrkans tidning, Världen idag, Katolskt magasin, Signum och Hemmets vän:

Samtidigt som vi gläder oss i adventstid och förbereder oss för att ta emot julens stora gåva nås vi av allt fler rapporter om människor som är på flykt under svåra omständigheter. Nu senast från Libyen där människor säljs som slavar eller Myanmar där Rohingyer tvingas lämna sina hem. Vår jord är en osäker plats för många människor. Mest utsatta är barnen. Varje dag tvingas barn att fly hemifrån. Enligt UNHCR är mer än 65 miljoner människor på flykt varav 28 miljoner är barn. Det är betydligt fler än för bara några år sedan och den högsta siffran sedan andra världskriget.

Julen är hoppets tid då vi påminns om barnet som föddes i stallet och som räddar världen. Julbudskapet berättar om hur Gud synligt träder in som människa och föds under enkla omständigheter mitt i en stormig värld. Redan efter några dagar tvingades barnet med sina föräldrar att fly till ett annat land. Psalmen ”När juldagsmorgon glimmar, jag vill till stallet gå” målar upp en bild av frid och lugn men situationen förändrades snabbt: ”Stig upp och ta med dig barnet och hans mor och fly till Egypten och stanna där tills jag säger till dig” (Matteusevangeliet 2:13). Julbudskapet är både en källa till hopp och en utmaning till handling.

Den vuxne Jesus visar kärlek i ord och handling: att älska sin nästa och att särskilt se till människor vars liv präglas av fattigdom, maktlöshet och diskriminering. Som kyrkliga ledare uppmanar vi alla att uthålligt stödja varandra i arbetet för en bättre värld att leva i. Medkänsla och viljan att engagera sig för andra är grundläggande mänskliga egenskaper. ”Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig” (Matteusevangeliet 25:40).

Kyrkor i hela världen gör varje dag storartade insatser för människor på flykt. Här hemma finns många engagerade medlemmar i våra kyrkor som möter asylsökande och nyanlända. En del av dem är utvisningshotade och söker desperat vår hjälp efter det att myndigheterna har avsagt sig ansvaret för dem. Andra upplever att deras rätt till en rättssäker prövning inte har tillgodosetts. Vi möter människor som bryts ned av oron för familjemedlemmar som sitter fast i krigsdrabbade områden.

Vi lever i ett Sverige där ledande politiker ifrågasätter asylrättens existens som grundläggande mänsklig rättighet. I dagens Sveriges fortsätter Migrationsverket att skicka tillbaka asylsökande till Afghanistan trots den svåra säkerhetssituationen. I dagens Sverige ses det från vissa håll som ett orimligt önskemål att familjer på flykt ska få möjlighet att återförenas.

För ett år sedan initierade kyrkorna ”Juluppropet – för en human migrationspolitik”. 80 000 personer skrev på de tre kraven till regeringen. Engagemanget i kyrkorna var stort. Idag, ett år senare, ser vi få tecken på en mer human svensk migrationspolitik. Som kyrkor har vi inte ändrat inställning.

Vi står fortfarande kvar vid Juluppropets tre krav som handlar om att ge barn, unga och familjer trygghet och framtidstro. Vi uppmanar regeringen att:
– Ge barn och unga rätt till trygghet och framtidstro
– Ge alla som beviljas asyl i Sverige rätt till familjeliv
– Undanröja praktiska hinder mot familjeåterförening

Till sist ber vi tillsammans med en av julens psalmer:
Du barn av Betlehem, vi ber:
Ge våra ögon ljus och rena hjärtat,
att vi kan med dig bli barn hos Gud.
Nu sjunger änglaskaror, Guds lov, och vi med dem.
O kom till oss, bli hos oss kvar,
Guds Son. Immanuel!
(Psalm 115, vers 3, O Betlehem, du lilla stad)

Kyrkoledare inom Sveriges kristna råd:
Daniel Alm, föreståndare Pingst – fria församlingar i samverkan.
Anders Arborelius, biskop Stockholms katolska stift.
Fader Yeghishe Avetisyan, Armeniska apostoliska kyrkan.
Dioscoros Benyamin Atas, ärkebiskop Syrisk-ortodoxa kyrkan.
Torbjörn Freij, pastor Vineyard Norden.
Antje Jackelén, ärkebiskop Svenska kyrkan.
Johnny Kleman, kommendör Frälsningsarmén.
Kjell Larsson, missionsföreståndare Svenska Alliansmissionen.
Anne-Christine Lindvall, ordf. Hl Anna av Novgorods Ortodoxa förs., Serbisk-ortodoxa kyrkan.
Joakim Lundqvist, pastor Livets Ord.
Jean Mansour, arkimandrit, Grekisk-ortodoxa kyrkan av Antiokia.
Kerstin Oderhem, missionsföreståndare EFS.
Bernth-Åke Ottosson, tf. missionsdirektor Evangeliska Frikyrkan.
Bobby Sjölander, missionsföreståndare Adventistsamfundet.
Lasse Svensson, kyrkoledare Equmeniakyrkan.
Fader Afewerki Tessfa, biskopsvikarie Eritreanska ortodoxa Tewahedo kyrkan.
Karin Wiborn, generalsekreterare Sveriges kristna råd.